Det märks att familjens ungdomar blivit just det. Ungdomar. Intresset för julpynt är inte lika stort som tidigare. I år är första julen sen innan de föddes som jag tänker julpynt my way, utan att tänka på att jag piffar för deras skull. (Ganska skönt, faktiskt. Var sak har sin tid).
Lite kusligt dock, för det verkar som att julpyntet också följer med utvecklingen. Så länge vi bott i vårt hus har två vita julbockar stått precis där, vid altandörren blickandes ut över trädgården. En stor och en mindre. När jag skulle plocka fram dem från förrådet hittade jag bara den stora. Har månne den lilla blivit stor och flyttat hemifrån...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar