lördagen den 25:e maj 2013

Potatis och gurka

Tidigt imorse sammanstrålade tre generationer flickor på en plantskola i närheten. En vårmarknad vill man ju inte missa. Framför allt inte som vädret inte varit så vårlikt på sistone. Allt för att få lite vårkänsla.

Massor av folk och massor av blommor.

Och så lite aktivitet för barnen.





Potatistryck till exempel! Och lilla fröken pysslig kastade sig så klart över penslar och potatisar.




Visst har jag gjort sånt här när jag var liten. Men varken mamma eller jag mindes att vi gjorde såna här piffiga stämplar. Så himla fiffigt. Dela en potatis på hälften, tryck ner en pepparkaksform med valfritt motiv, skär bort längs kanterna, lyft av formen och voila! En stämpel!




När potatisarna var färdigtryckta kunde man välja ett frö och plantera. Jag var övertygad om Loppan skulle välja den enda blomsorten där fanns att välja på (solrosen överst till höger), men hon har kanske ärvt sin mors något kyliga förhållande till gula blommor. För hon valde nåt helt annat.




Gurka!

(Fast det är tveksamt att det blir några gurkor för liten Loppa råkade visst tappa krukan två gånger och jag fick skrapa ihop jorden och lägga tillbaka den...)




Om vi fick med oss nåt annat hem än gurkplanta och potatistrycksmålningar? Jodå. Förra årets favorit hittades, blomsterbasilikan, och så persilja, rosmarin och timjan.

Nu vill vi bara ha tillbaka lite värme också. Så vi kan vara ute och njuta av blomsterfägringen.


torsdagen den 23:e maj 2013

Om hemligheter och sånt...

"Mamma, vi har en hemlighet, men vi får inte berätta det för dig. Vi har varit och handlat men det är hemligt så jag får inte berätta att vi varit och handlat. "

onsdagen den 22:e maj 2013

Sommarekiperad

Lyckan var stor här tidigare ikväll när jag packade upp sommarkläderna som jag shoppat till dottern. Alla förra sommarens klänningar är nämligen plötsligt för små. Kanske inte konstigt, med tanke på att de flesta kunde hon ha förrförra sommaren också. Nog lite för mycket begärt att kunna ha samma kläder tre år på rad om man är i tillväxtålder.



Triss i klänningspraliner blev det. Skulle lätt kunna tänka mig exakt samma klänningar till mig själv. Framför allt de randiga... Förresten så var det härligt fin vidd i kjoldelen på fjärilsklänningen. Hur fint som helst.


De fina shortsen fick följa med hem, men tröjorna såg jag tyvärr inte i butiken. De såg jag på nätet när jag letade upp bilder. Men hur söta är de inte? Och framför allt den blåvitrandiga. Har jag sagt att jag är svag för blåvittrandigt...? Och ja, det låg visst ett blåvittrandigt linne också i påsen... Jag jobbar hårt på att föra över min förkärlek till blåvittrandigt till dottern.

Och apropå det, så kan det tänkas att även en sån här slank när i shoppingpåsen...





Bilder från HM.com. Tack HM för 20%-rabattkupongen...

söndagen den 19:e maj 2013

Til lykke Danmark!




Igår var första gången nånsin som jag tittade på ett helt Eurovision utan skämskudde och utan att somna. Imponerad av föreställningen, Petra, mellanakten, ljussättningen... och Danmark, som var min favorit ända sen jag hörde den första gången.


Tankar om tänder

Följande konversation utspann sig tidigare idag då femåringen druckit två glas vatten på raken.

"Har jag vattentänder nu, mamma?"

"Eh... nä. Det finns inget som heter vattentänder, älskling".

"Har jag mjölktänder då?"

Sy en barnkjol

Hittade det här fiffiga barnkjolmönstret på pinterest.com. Måste testas vid tillfälle.

Snabbt och enkelt. Det gillar vi.



Trädgårdsliv


Äppelblom och förgätmigej.


Alltså, hur ljuvlig är inte den här tiden? Precis när allt är som grönast och skirast och finast? Om man har hela sommaren framför sig. Idag regnar det visserligen, men med tanke på att vi hade en kanonfin dag igår och tillbringade hela dagen i trädgården, så är det helt ok att det regnar idag. För visst är det så att när man befinner sig utomhus så tenderar det bli ännu stökigare inomhus? Konstigt nog, kan man tycka. Men kanske inte. För man springer ju bara in med disk och grejor för man vill ju inte missa en enda sekund soltid i trädgården. Då hopar sig allt inomhus.




Ett tecken på att det verkligen är sommar är när vi kan äta frukost på trädgårdssidan. Vi har nämligen morgonsol på entrésidan så det brukar vara varmast där. Men igår var det helt ok att skippa solsidan. 





Många brickor fram och tillbaka blir det under sommaren.




Nytt för i år är att vi kan flytta hit här efter frukosten. Jag tror jag kommer att bo här i sommar. Jiiiisses så skönt att slappa i soffan.




Som två extra rum. Ett vardagsrum. Och så köket som skymtar till vänster i bild.




När vi satte dit soffan så var femåringens första kommentar "Kan vi inte sätta en TV här också?" Hrm... jomenvisst. En TV utomhus! Tokigt.




Eller kanske inte...?




Om man inte vill ha den här utsikten vill säga....

Idag finns tyvärr inga ursäkter...

(via pinterest.com)

Efter en hel lördag i trädgården, vaknar vi till ett stökigt hus och en regnig dag. Och sonen som både har fotbollsmatch och minigolfkalas på agendan... Och själv har jag inga ursäkter för att inte ta hand om stöket. Jag fattar inte varifrån allt damm kommer? Helt otroligt, så dammigt det blir hela tiden. Tvätten är lättare att förstå varifrån den kommer...

Så. Söndag. Städdag.

lördagen den 18:e maj 2013

Gammal favorit




Bara att acceptera att man är lite efter sin tid. "Men mamma, den är ju gammal!" sa elvaåringen när jag spelade den här. Eller hörde jag fel? Han kanske sa "Hon är ju gammal!"...?

fredagen den 17:e maj 2013

Fredag! Fredag! Fredag!

Vaknade imorse vid femtiden och var kusligt förvirrad över vilken veckodag det var. Riktigt kusligt att inte "känna" om det var vardag eller helg. Det tog en bra stund innan jag konstaterade att det var vardag. Och inte vilken vardag som helst, fredag!

Fredag! Fredag! Fredag!


(via pinterest.com)

Eh...nope. Don´t think so!

tisdagen den 14:e maj 2013

Skejtarmama


(bild från hm.com)


Undrar om sonen hade tyckt jag var pinsam..?

måndagen den 13:e maj 2013

Hur många ben har en spindel?



Traditionsenlig Mulleavslutning på dagis. Med tipsrunda och grillning.




Och samma tipsrundefrågor som vi svarat på varje år i åtta år nu.

Fast så kallt som det var idag har det aldrig förr varit. Brrr...



söndagen den 12:e maj 2013

Söndagsutflykt

Igår försökte jag förgäves få med mig familjen på utflykt, men idag lyckades jag. Och vilken utflykt vi fick! Det var nog meningen att vi skulle iväg just idag. Lagom väder, lagom mycket folk.

Vart vi tog vägen?




Till en djurpark!




Lagom till vi kom fram var det dags för matning. Faktiskt inte av våra barn, även om det brukar vara så. Man hinner knappt fram förrän det är dags att plocka fram matsäcken. Nej, här var det faktiskt nån annan som skulle få mat.





Nån som bor så här vackert.




Sälarna!





Mäktiga djur. Fast ingenting mot de mäktiga djur vi skulle träffa längre in i parken.






Den här till exempel!




Som skötte sig lika exemplariskt som mina barn. Nästan kusligt. Stora björnhanen som placerade sig själv en meter från staketet.




Och där satt han. En lång stund. Och poserade för oss. Overkligt att befinna sig så nära. En sån bjässe!




Att han satt så stilla. Tills det kom en familj med barn som inte var lika andäktigt tysta som mina. Tjoande barn och Stora Björn lummade iväg.




Och det gjorde vi också. För att titta på Mamma Björn och björnligan.




Sen fick kartläserskan leta upp nästa stopp.




Matpaus!




Och efter matpausen fortsatte vi vår runda. Och plötsligt kom det här glada barngänget rusande förbi oss.




Jodå, de sprang alldeles nära förbi oss. Hur söt var inte den dalmatinerprickiga?




Och efter kultingarnas lek fick barnen också lite spring i benen. Vilken tur att vi kom förbi en lekplats.


  

Där man kunde leka lite wild kids.




Spännande lekplats.


 


Och ännu mer spännande blev det när vi kom fram till ponnyridningen. Skulle hon våga eller inte? Jominsann!




Oj vilken stolt Loppa som red ett varv på Rödan. Rödan som inte alls tyckte om att jag gick bredvid med kameran i högsta hugg. Vilket man i och för sig kan förstå.




Men skogens konung brydde sig inte om min kamera.




Kanske för att han inte märkte den, där han låg och vilade sig.




Och det här slappa gänget brydde sig inte heller om oss.




Den här bjässen stod jag länge och väntade in, för han ville absolut inte titta åt mitt håll.




Och de här var de sista djuren jag fotograferade för sen hade vi gått hela rundan.





Och då var det dags att pyssla lite!




Vissa har horn på väggarna, vi sågade ut bitar och gjorde halsband av dem istället!