Mellan raderna på en fredag

Vad säger ditt sätt att packa om dig?

Att jag har hängslen och livrem? Det vill säga, jag är beredd på alla möjliga situationer. Packar kläder för alla klimat och alla möjliga tänkbara händelser. Liiite för mycket, alltså.

Vad är ett tecken på att någon känner sig hemma?

Att man kryper upp i soffan och lägger benen under sig och fluffar till kuddarna så man sitter bekvämt.

Vad kan du avgöra på bara några sekunder?

Om det är en person jag kommer att klicka med.

Vad avslöjar ett "oj, vad tiden går!"?

Varje gång jag speglar mig... 

Vad hör du mellan raderna när någon säger "du ser trött ut"?

Att nån är bekymrad över mig. Jag snälltolkar. Fast jag har oftare fått höra att jag ser arg ut, för att jag har ett resting bitchface... 

Frågorna hittade jag HÄR.

Lite mer danskt

Några fler bilder (och tips) från vår danska utflykt i helgen. 

Utsikten. 💛

Ännu en installation i parken.

Titta noga på den här bilden. Olof ju! En frusen snögubbe! I ett frysskåp! I parken i Louisiana. Hur käckt! 

Käck var även det här Louisianamyntet. Inte för att handla för, utan för att låsa in ytterkläder och ev. väskor. 

Men jag handlade för riktiga pengar. 

Ni som läser här och känner mig, vet att jag älskar museibutiker. Handlar väldigt sällan, men tittar alltid. Och ibland suktar jag. Här var det VÄLDIGT mycket att sukta efter. Allt från dansk inredningsdesign, posters, böcker, kontorsmaterial, köksprylar...

...till kläder! Nu var just de här kläderna kanske inte så representativa för klädutbudet, men jag tyckte de var så himla fina att jag inte kunde låta bli att fota dem. Vantarna hade jag inte haft nåt emot att använda, mössorna kanske inte riktigt jag, men ändå. Älskar dem! 

Klädutbudet var quite pricy, men om man haft obegränsat med pengar, hade jag lätt kunnat shoppa på mig yllekappor, snygga boots, snygga väskor, byxor, skjortor, kavajer, tröjor... Så mycket snyggt! 

Men vad var det i det där fint inslagna paketet jag shoppade då, kanske nån undrar? 

En sallads/pastastång av svart stål! :-) 

Kultur på andra sidan sundet

I helgen tog vi för en gångs skull bilen över sundet när vi skulle bege oss till Danmark. Den här gången var det inte Köpenhamn som var huvudmålet. Vi hade siktet inställt på ett konstmuseum, som ligger drygt 4 mil norr om Köpenhamn, i Humlebäck. 

Louisiana. 

Väljer man att utgå från Köpenhamn, tar det ca 40 minuter med tåg till Humlebäck och från stationen där tar det ca 10-15 minuter att gå. Eller så gör man som vi gjorde denna gången, och tar bilen. 

Fantastiskt konstmuseum, fantastisk park och fantastiskt läge vid sundet. Har tidigare bara varit där sommartid, och det är ljuvligt, men helgens höstbesök var minst lika ljuvligt. Om inte ljuvligare. Alla färgerna i naturen.

Här kommer ett axplock från några av utställningarna. Inomhus och utomhus. Det är en heldagsaktivitet att se allt. Men så värt det. 

Märkte man av att det var Halloweenhelg?

Gjorde mig sugen att se Coco igen. Bästa Disney/Pixarfilmen jag sett, by the way. Som jag grät när jag såg den första gången.

Men tillbaka till konstmuseet. Ingen anledning att gråta där. Eller man fick lite tårar i ögonen pga vinden, när vi gav oss ut i den fantastiska parken. Fångade inte utsikten på bild, ni får åka dit och uppleva det själv!

Älskar dessa verk av Miro!

Eh...

Well hello there... fniss... 

Lite lustigt att just detta verk står precis utanför museets restaurang. Han höll oss sällskap medan vi åt smörrebröd till lunch. Eller frokost, som det ju heter på danska.

Inga traditionella danska smörrebröd, men smarriga.

Louisiana. Så värt ett besök. 

Förresten, något som jag inte fångade på bild, var en fotoutställning från Elizabeth Taylors hem. Jättekul att se. Just den utställningen varar till den 10 januari. 

Morgonmysterium

Jag åker buss till jobb. Samma tid varje dag. Ibland är det nya ansikten på busshållplatsen, men vissa ansikten känner jag igen varje morgon. På senaste tiden har jag upptäckt nåt märkligt dock. Ibland händer det att jag tar en senare buss. Vad är då sannolikheten att en av mina medpassagerare också åker den senare bussen? Inte bara en, utan flera gånger! Spooky.

Eller så är det två olika kvinnor som är väldigt lika varandra... Eller jag som inte är helt vaken och observant på morgonkvisten...

Söndagsstart

Mer än jag som börjar söndagarna i TV-soffan? Oavsett, så har svt lyckats med att skapa stor underhållning... 

Halloweenregler

Hur var det nu det funkar? Vilken dag firar man, hur gör man med pynt, vad är skillnaden mellan pumpor och spöken, finns det regler för att sätta upp spindelnät... En massa frågor. HÄR hittar du svaren. 

A for effort

I helgen gjorde dottern och jag något vi pratat länge om att göra,  men aldrig fått tummarna loss att göra. Förrän i helgen, då. Vad vi gjorde? Testade att göra egen sushi. 

Hade laddat med en drös ingredienser. Ris, risvinäger, sushilax, wasabi, avocado, gurka, chilimayo, rostad lök... Och jisses vilket meck! Av någon anledning fick jag för mig att använda grötris istället för sushiris, men det var helt ok, enligt en del recept. Det skulle funka lika bra som sushiris. 

Resultatet?

Ganska imponerande. Visuellt.

Smakmässigt? Not so much. Riset var blev en märklig blandning av al dente och kladdigt. Ingen hit.

Om vi kommer göra det igen? Njae... Betydligt enklare att köpa. Och som bevisades i detta fallet, mycket mycket godare. Men familjen var enig om att vi fick A for effort. 

Vintertid

 Min tanke igår kväll... 

Bitterljuvt...

När jag sparade ner klippen till det HÄR inlägget fortsatte algoritmerna att ge mig mer på ämnet föräldraskap. Spoilervarning innan du trycker på den HÄR länken. Om du är pojkmamma, ladda upp med näsdukar! Eller, jag tror alla mammor med halvvuxna, vuxna barn kan relatera. 💞

Psst... säg det inte till nån

...men det kan tänkas att jag börjat spara ner tips och recept inför december. Jag är inte ute efter att tjuvstarta, ABSOLUT inte, men jag känner ett behov av att ha något att se fram emot nu när mörkret kommer över oss. 

Jag har SÅ svårt för vintermörkret. Det är som en deprimerande våt filt. Jag jobbar på att få det att kännas som en varm tröstande filt istället. Jag har så mycket snurr i huvudet och tokigheter runt mig just nu som behöver landa och då tänker jag att funderingar på vilka julgranskulor jag ska ha, om jag behöver byta ut nån trasig ljusstake inför advent, om jag ska vänta till våren att byta ut köksgardinerna som jag inte fick tummarna loss att sy klart i somras, om jag ska köpa ett galet och absolut onödigt men ljuvligt julpynt jag såg i en tidning häromdagen... om jag kommer göra smörstekt rågbröd med lax, senapskräm och syrlig gurka eller smördegsgalette med brie, färska fikon och valnötter som jag precis sparat ner recept på. Lite sånt. 

Tänker att det är ok att börja FUNDERA på sånt här nu, när vi har november runt hörnet (och går över till vintertid i natt, huvva!). Dagarna och veckorna går ju så himla fort. 

Sprang på de här adventsljusstakarna på en loppis häromdagen, kunde inte låta dem stå kvar. 

Läskigt på riktigt

Halloweentider och läskigheter. Halloweentider och påhittade läskigheter. Det är en sak. Men verkliga läskigheter i livet, det är en annan sak. Som den dokumentärserie jag snubblade över och strecksåg i veckan. Strecksåg med fasa. Ruskigt otäckt. 

"Herregud, ska jag behöva stå ut

med det här i två timmar?!" Ett citat från en recension av Tom Cruises senaste film Digger. Ungefär så tänkte jag också. Tio minuter in i filmen. Det. Var. En. Väldigt. Speciell. Film. 

Jag brukar gilla speciella filmer, men den här var nog den mest speciella film jag sett. Har inte riktigt landat än, vet inte om jag tyckte den var konstig OCH bra eller bara jättekonstig.

HÄR är en trailer. 

Spökligt...

Vi närmar oss Halloween och jag måste berätta om en riktigt spooky upplevelse. Häromdagen tänkte jag på ett instagramkonto som jag inte sett någon aktivitet på under hela året. Har varit inne och kollat några gånger under året. Men! Så igår. Vad händer, tro ni? Det kommer ett inlägg! Hur spooky?! 

HÄR är en annan spooky grej. Läskigt sminktips inför halloween. 

Triss i föräldraskap

1. Vi borde hylla alla mammor. Tänk att deras kroppar gör 3D-printing av människor!

2. En dag inser vi att en gång var våra föräldrar också nya på det här med föräldraskap.

3. Ett fantastiskt tips jag önskar jag läst om när våra barn var små. 

Många ljuspunkter

En liten undran. Finns det någon influenser eller kändis som just nu INTE gör reklam för en lampa? Mitt socialamedieflöde svämmar över med reklam för samma lampa. 

Erkänner att jag blev lite sugen när jag såg första reklamklippet. Men när jag sett samma lampa presenterats av än den ena, än den andra, tappade jag lite lusten... 

Kanelbulle?

Njae, smakade snarare pepparkaka.