For the record. 14 mars. Den årliga ångestfyllda lavendelklippningen är gjord. Eller påbörjad. De 17 plantorna på entrésidan är klippta. Har lika många på trädgårdssidan, som jag inte hann med igår.
Jag vet ju att det växer tillbaka och jag vet ju att växterna mår bra av det, men... det är så jobbigt att klippa ner. Inte arbetet i sig, det är rather satisfying, men att sätta sekatören i de stora fina buskarna. Aj, vad det tar emot.
Men, som sagt, jag vet att de kommer tillbaka. Lavender fields forever.
Här vare klippt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar