lördag 16 december 2017

Barnböcker







När vi gjorde om på Loppans rum för ett tag sedan fick alla barnböckerna flytta ut till en hylla i hallen. Ja, nu är ju inte alla de här böckerna hennes, men ja, vi har ganska många barnböcker... Och lite sällskapsspel där längst ner i skåpet. 



Men låt oss titta lite närmare på böckerna.








När jag var liten hade jag en kompis som hade en liten barnresväska full av små Pixieböcker. Jag. Var. Så. Avundsjuk. Det ville jag också ha! Men vi hade kul med dem ändå. Vill minnas att vi lekte bibliotek med dem. Minns inte att vi läste dem...








NU har jag en hel korg full. Började samla när sonen var liten och varje gång jag stått i kassan i mataffären - de brukar säljas där - har jag köpt på mig en bok eller två. Sånt behändigt format och lagom pris. 








Barnvagsdekorationen som jag tror var Loppans får vakta böckerna. 








Jodå, en hel del böcker.








Min skattkammarserien var bland de första barnböcker som kom in i huset. Sonen fick dem i dopgåva, vill jag minnas. Och där bredvid står hans favoritböcker från det han var tre till sex, sju. Serien om Kråke. Han älskade dem och jag älskade dem. De var kul att läsa högt. Och väldigt pedagogiska. Kråke är en liten pojke och jag tror att sonen kunde identifiera sig med honom. När Loppan kom upp i samma ålder var det hennes tur att lyssna när jag läste högt. Och hon kunde nog identifiera sig med Kråkes lillasyster. Perfekt!







Bokhyllan rymmer även en del av makens och mina barnböcker. Som här, makens gamla Tintinsamling.








Och mina älskade Lottaböcker! Som jag älskade dem. Väntat på att Loppan ska ta över dem, men när jag bläddrade lite i en av dem häromdagen slog det mig att det är ett väldigt gammaldags språk i dem... Så gammal är jag väl ändå inte?? Men jo, det skrivs lite annorlunda barn- och ungdomsböcker idag. 








En av sonens älsklingsböcker när han var liten! Väldigt speciella böcker, men han älskade dem som tre-fyraåring.








Och den här! Jisses vad vi läste den här. Kväll efter kväll. Och han kunde alla bilarna och visste allt om bilar. Hästkrafter och priser. Fast hästkrafter och priser stod det inte mycket om just i den här boken. Men älskad var den. 








Och här kommer mina favoriter! Älskar älskar älskar böckerna om Morris. Ska jag nån gång ha en hund i mitt liv ska den heta Morris. Efter den här boken. Också en bok som är kul att läsa högt. De är skriva i ett väldigt flytande språk. Svårt att beskriva, men jag gilla dem. Mycket.








Ja här var Kråke igen. I just denna lär man sig allt om hur det funkar på en polisstation och i en polisbil.








Fem år efter storebror kom lillasyster. Och med henne helt annan läsning. Hon var inte alls intresserad av hans böcker. Hon ville bara att man skulle läsa traditionella sagor. Alternativt böcker om prinsessor och älvor. 









Eh... kanske inte så politiskt korrekt, men... ja en flickbok och en pojkbok. 








Och hur är det nuförtiden, undrar ni kanske? Nu när bägge är läskunniga och bor i ett hus fullt med böcker. Läser de mycket? Haha, nej tyvärr inte. När jag själv var i samma ålder var jag på biblioteket en gång i veckan och varje gång lånade jag en stor hög böcker och varje frågade jag bibliotekarien om man fick lov att låna så många böcker på en gång... Märkligt, men ja, det gjorde jag. Och naturligtvis svarade hon att visst fick jag det, bara jag lämnade in dem i tid. 




Det där med biblioteksböcker och lämna tillbaka i tid har det blivit så där med, nu i vuxen ålder... Jag har nog sponsrat både en och två bokhyllor i mitt lokala bibliotek, så många straffavgifter jag betalt. Men tillbaka till barnen. Nej, det prioriteras inte så högt att läsa böcker. Måste de, så gör dem det. Om det är läxa typ. 




Men varför sitter Loppan på hallgolvet med en bok på bilden ovan? Jo det var häromveckan när hon hade fått tips om en bok på skolan och jag som alltid har sagt ja om barnen velat ha en bok (därför så många böcker i hyllan) gick så klart med på att köpa den. Och vi hann knappt in genom dörren förrän hon kastade sig över den. Om hon läst färdigt den? Nej... det tror jag inte. 



Men men, vi har massor av böcker i huset. Och kanske det nån gång om 15-20 år så där kommer barnbarn som är mer sugna på att läsa. Då är vi redo.





Inga kommentarer: