Hela våren har jag suttit här på morgonen med mitt morgonkaffe och tittat på körsbärsträdet på andra sidan gatan. Det tillhör inte någon trädgård, så jag tänker att det kanske är fritt fram att befria det från körsbär, om det skulle bli många sådana. Och vet ni, i år är det ett sånt år! Vissa år blir det inga bär alls, men i år är det fullt.
Och häromdagen gjorde jag slag i saken. Efter frukosten gjorde jag mig i ordning. På med kläder som tål körsbärsfläckar och handskar på händerna. Vis av erfarenhet från förra gången jag pallade körsbär i det trädet. Det var inte så farligt när jag höll på att plocka bären, men när jag kärnade ur dem för att göra marmelad, såg både jag och hela köket ut som värsta blodbadet. För att nå de högsta bären släpade jag fram en stege.
Men, som sagt, små är de. Och lite pilliga att kärna ur. Eftersom hela köket blev prickigt av körsbärsfläckar förra gången, valde jag att sitta utomhus denna gången när jag kärnade ur. Smart. Och mysigt. Förstår inte varför jag inte gjorde det förra gången. En Sommarpratare i öronen och en stunds - en lååång stund - körsbärsurkärnande. Nästan lite meditativt. Eller åtminstone tålamodskrävande...
Små svarta körsbär. Har googlat och förstått att de är bäst till sylt. "Vanliga" bigarråer är visst för söta. De här svarta är syrligare. Och faktiskt inte jättegoda att äta som de är. Men som sylt är de kalas!
Men, som sagt, små är de. Och lite pilliga att kärna ur. Eftersom hela köket blev prickigt av körsbärsfläckar förra gången, valde jag att sitta utomhus denna gången när jag kärnade ur. Smart. Och mysigt. Förstår inte varför jag inte gjorde det förra gången. En Sommarpratare i öronen och en stunds - en lååång stund - körsbärsurkärnande. Nästan lite meditativt. Eller åtminstone tålamodskrävande...
Men så värt det, när jag kunde ställa in de här burkarna i kylskåpet. I år valde jag att smaksätta med Amaretto istället för ljus rom.
De två största körsbären är köpebigarråer. Bara för att ni ska se skillnaden. I färg och storlek.
Och här ser ni storleken på burkar. 500 g körsbär (med kärnorna kvar) gav två såna här små burkar. Tror det varit soltorkade tomater eller nåt i dem från början. Burkarna alltså. Jag brukar tvätta ur och spara snygga burkar, just till sånt här. Burkar med enfärgat lock och utan tryck. De andra åker till återvinningen.
Recept? Kommer här:
500 g körsbär
3 dl syltsocker
1 vaniljstång
1,5 msk Amaretto (eller ljus rom eller konjak)
Gör så här:
1.
Kärna ur körsbären.
2.
Blanda alla ingredienser i en kastrull. Låt koka upp, sänk värmen och sjud ca 10 min.
3.
Ta kastrullen från spisen och skumma väl.
4.
Häll sylten i väl rengjorda burkar ända upp till kanten. Förslut och förvara burkarna svalt.
(receptkälla. alltommat.se)
Nu väntar jag bara på att grannens krusbär ska bli mogna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar