Mat-lag-ning

Har redan berättat om den där jobbkvällen för nån vecka sen som var helt i min smak. Först museebesök och sen matlagning. Matlagning i grupp, hur kul som helst. Och framför allt som matlagningsteamet bestod av folk från två olika kulturer och menyn var så klassisk svensk som den kunde bli.

Eller vad sägs som köttbullar, potatismos och rårörda lingon?

Det efterfrågades kryddor hela kvällen och det var många höjda ögonbryn över att de enda kryddor vi använde var salt, peppar och socker.

Naturligtvis ingick det en efterrätt på menyn. Och vad annat än ostkaka med grädde och jordgubbar om man nu befinner sig i Småland?

Nån som känner igen porslinet?

Himmel så goda de blev, de där köttbullarna. Undrar om det inte slank ner nån annan krydda i smyg där i smeten, för de smakade mycket. Och gott.

Eller så var det mycket kärlek och smör skratt som satte piff.

Oj vad vi var hungriga - och lite malliga - när vi till slut satte oss till bords.

Och njöt av vår egenlagade småländska meny. Köttbullar, brun gräddsås, potatismos och rårörda lingon.

Och ostkaka, inte att förglömma! Så god! Och så enkel att göra. Jag återkommer med receptet.

Att äta tillsammans är underskattad teambuilding tycker jag. Om man dessutom lagar maten  tillsammans, så bygger man ännu mer team.

Och nu vet jag hur köttbullarna borde smaka på IKEA-varuhuset...

Mental morgonmonolog

Jisses vad trött jag är på morgonen! Eller jisses vad trött jag är hela tiden. Men framför allt på morgonen när klockan ringer. Den här mentala monologen utspelar sig varje morgon:

Jag: Klockan ringde, upp och hoppa!
Jag: Åååååhhh nej, jag dööööör så trött jag är! Jag orkar inte..
Jag: Jo, stig upp nu så behöver du inte stressa.
Jag: Neeeej... jag vill inte! Jo jag vill, men jag ooooorkar inte.
Jag: Stig upp nu! Du blir inte piggare av att ligga kvar en kvart till!.
Jag: Nej men jag ooooorkar inte... Jag dööööör av trötthet. Jag ställer klockan på snooze.
Jag: Stig upp!
Jag: Nej, jag kan inte bara stiga upp mitt i en snooze!. Antingen stiger man upp prick, kvart över, halv eller kvart i. Inte kan man stiga upp 22 över. Eller 17 över. Eller 28 över.
Jag: Suck, jag ger upp!

Afterwork och utflyktstips

Häromveckan var jag på en något annorlunda afterwork. Annorlunda men helt i min smak.

Efter alla afterworks och kickoffer man varit med i och paddlat kanot, spelat cricket, frisbee, brännboll, lekt fångar på fortet och den ena sportigare aktiviteten värre än den andra var jag väldigt glad att se att agendan innehöll följande:

1. Musei-besök

2. Tipsrunda på museet

3. Matlagning

Alltså, som sagt, helt i min smak.

Och så himla kul vi hade. Jag hade extra kul, tror jag, eftersom jag för första gången nånsin vann en afterwork-tävling. Att vinna en tipsrunda i IKEA-kunskap, det är väl nåt att vara stolt över, eller?

Nåväl.

Här kommer mitt utflyktstips.

Om ni nån gång har vägarna förbi Älmhult tycker jag ni ska göra ett besök på IKEA-museet. Och be om en guidad tur! Så himla intressant att höra historien bakom IKEA och Ingvar Kamprads långa cv, från det att han började sälja tändsticksaskar till sin mormor som 6,5 åring.

Kul att se att så mycket finns bevarat. Som Ingvars första skrivbord. Som dock inte var ett IKEA-skrivbord... Men det fanns redan ett skrivbord där han hyrde in sig, så varför skaffa ett nytt?

Så här piffiga var tydligen IKEA-anställda på 40-50 talet.

Som sagt, museet är värt ett besök. Förutom IKEA-historien och Kamprads cv så är museet fullt av inredningsnostalgi. Ett rum per årtioende och jag lovar det blir många "Ååå, en sån hade jag!" "Åååå, den kommer jag ihåg!", "Precis så här såg det ut på den tiden!"

Visste ni att det finns 365 IKEA-varuhus i världen?

Och man har tydligen stora planer.

The sky is the limit.

Dagens utflyktstips, alltså. IKEA-museet i Älmhult.

Min egen lilla Anna

Igår var Loppan på Frostkalas och på sig hade hon klänningen jag kämpat med de två senaste helgerna.

Eller kämpat med var kanske att ta i, det tog bara lite tid. Men det var himla kul att sätta sig vid symaskinen och knåpa ihop en Anna-klänning.

Ivrigt påhejad av Loppan, som var en mycket bestämd beställare.

Och lite otålig, för det där att prova en fållad halvfärdig klänning ett antal gånger var visst inte så kul.

Men resultatet blev hon nöjd med.

Vad tycks? Min alldeles egna fria tolkning av Anna-klänningen.

 

Som sagt, beställaren var väldigt nöjd.

Även om hon ser lite allvarsam

 

och tveksam ut på bilderna.

Men jag lovar, hon var nöjd och jag gissar lite stolt över att få berätta att mamma hade sytt klänningen.

Och mamman var också både nöjd och stolt.

Och vansinnigt nällad att fortsätta sy. Nu när symaskinen är uppvärmd.

Sanningens ögonblick på lördagsmorgonen

Det låg en inbjudan till spökkalas i brevlådan igår morse och Loppan och jag började genast diskutera klädsel. Vi pratade bland annat om att måla ansiktet vitt och mörkt under ögonen. 

"Men mamma, så ser ju du ut just nu! Du är blek och mörk under ögonen". 

Ehh... tack för den.

Så kan det gå

Familjen hade längtat efter tacos. Eller rättare sagt, det gör de alltid. I alla fall barnen.

Men det blev inte helt lyckat idag... 

Minns inte, antingen hade jag bråttom när jag handlade, eller så hade jag inte läsglasögonen på mig eller så behöver jag starkare styrka på glasögonen, om det nu var så att jag hade dem på mig... 

I vilket fall som helst så blev det aningens för starkt för dem. 

Och som om inte det räckte. Jag råkade visst även bränna nachosen...

Suck.

En tapper - eller möjligtvis vrålhungrig - tolvåring offrade sig och åt med god aptit - alternativt stark vilja och stor hunger - av maten. Och av resterna (en rejäl laddning sådan) tänker jag göra chili con carne. Tänker mig att tomatsås och bönor lindrar styrkan lite.

Ja jisses.

Så kan det gå.

Vit morgon med blått ljus

Imorse fick jag dubbla köldchocker. Först när jag kom ut och tvingades skrapa bilrutorna. 

Och sen när jag steg av tåget och möttes av den här synen. 

Magiskt!

Ibland är det fördelar att jobba några mil norröver.

Hårklyverier

Om man råkar tjuvlyssna på Loppan och hennes kompisar ibland kan man råka höra att ett stort samtalsämne är mammor, mormödrar och farmödrar. Huruvida "mammorna är söta" och vilken hårfärg mormödrar och farmödrar har, dvs om de sistnämnda "färgar håret eller har kvar sin egen hårfärg".

Hrm... alltså. Dessa småtjejer!

Kom inte och säg att barn inte förstår eller inte ser och hör. De har koll! Stenkoll!

Ja jisses...

(bild via pinterest.com)

Tidsbrist och tekniskt uheld

Ojdå, det har visst gått snart en hel vecka sen jag skrev nånting här senast. Delvis för att vardagen börjat och det inte funnits tid till det och delvis för att Blogger strular så jag kan inte ladda upp bilder och knappt få till nån text. Hoppas detta funkar, för detta har jag skrivit efter att ha tagit mig in bakvägen på Blogger.

Annars skulle jag visat bilder från en mycket trevlig afterwork-kväll som innehöll både museibesök och matlagning. Och så skulle jag visat bilder från den där Frostklänningen jag kämpat med sen förra helgen. Men det går visst inte, pga tekniskt uheld, så det får bli en annan dag. När tid och teknik samarbetar igen.

Vi ses och hörs! Om inte här så på instagram, så länge. Länk finns i högkolumnen här på bloggen. Eller så hittar du mig som @smilebloggar.

Hasta la vista!

Förbereder för Frostfest

Loppan är bjuden på kalas med Frosttema.

Tyvärr har jag inte lyckats hitta utklädningskläder i hennes storlek, så det fick bli ett besök i tygaffären häromdagen. Jisses, hur ska detta sluta?

Men visst har jag lyckats pricka färgerna rätt bra?

Ett steg på vägen...

Fortsättning följer.



Klädinspiration

(eget kollage med bilder från pinterest.com)

Söndagkväll och jag börjar som alltid att så smått fundera på vad jag ska ha på mig på måndagen. Det finns liksom inte tid (och ork) att stå i garderoben och fundera för länge på måndagsmorgnar. Inte nån annan morgon heller för den delen, men just söndagar brukar jag ladda inför en ny vecka genom att tänka på kläder. Allt för att lura iväg söndagsångesten...

Vet inte om det är det gråa vädret som inspirerar mig, borde ju egentligen bli sugen på färg, men bilderna ovan, som jag hittat på pinterest.com tilltalar mig. Det får bli nåt liknande imorgon tror jag.



Ordning och reda. Tomtar på loftet.

Igår åkte julen ut.

Uj, så jobbigt. Inte mentalt, för det var skönt att få ut barrig och dammig jul, men det tar ju sån tid! Även om vi inte har jättemycket pynt, så tar det tid att få undan. Och samtidigt damma och ställa tillbaka det som varit undanplockat under juletid och sortera ner julpyntet i lådor.

Puh.

Torrare gran får man leta efter. Men tackålov har barren suttit fast på granen, så det har inte legat mycket barr på golvet. Förrän nu. När vi började plocka av pyntet.



Det lyckades som sagt inte helt att göra granen o-röd den här julen. Lite rött fick det bli.

De här träfigurerna är ett måste, så länge barnen har intresse av att lägga sig i julpyntandet.

Just de här är från när sonen var liten och befann sig i värsta fordonspassionen. Bilar, bilar, bilar.

Det här fina pyntet var nytt för den här julen.

Helt i stil med färgen jag ville ha i granen och helt i stil med Loppans smak. Gissa om hon var glad när hon fick den i tidig julklapp av sina gudföräldrar.

Den fick genast hedersplatsen i granen.

Julpyntet i övrigt?

En salig blandning av gammalt, nytt, ärvt och fått. Och inte minst gjort av barnen.  Precis som det ska vara.

Och nu har vi tomtar på loftet igen.

Där får de vila, elva månader, tills det är dags att lufta dem igen.

Egendomligt efter Egon

I natt rasade stormen Egon på våra breddgrader. Trots varningar för annalkande storm glömde vi dock att plocka undan i trädgården... På entrésidan har vi utemöblerna framme året runt och stolarna väger inte särskilt mycket. Lyktor stod på bordet och krukor brukar vara lätt byte för stormvindar. Pinsamt, men ja, vi missade att plocka undan och förbereda för storm.

Men.

Så märkligt, imorse när vi vaknade - efter att knappt ha sovit i stormovädret - stod alla grejorna kvar på sin plats. Stolar, krukor och lyktor. Men inte hammocken! Som är en bastant möbel av trä och som stod längst in i ett - som vi trodde - skyddat hörn intill huset i trädgården.

Imorse stod den halvvägs ut i rabatten, tre-fyra meter från sin ursprungsplats.

Vilken gåta!

Naturens krafter är förunderliga.

En sommardag i trädgården. Utan minsta stormvind.

Instagram-spagetti

Testade precis det här receptet som jag hittat på instagram. Jisses så gott!

Bakom instagramkontot @foodbyfamiglia står Pernilla Wahlgrens barn Benjamin och Bianca. Om allt är så gott som detta, måste jag testa fler av deras recept. 

Dagens mattips och dagens instagramtips. 

När mor var liten

Skrattade glatt när jag hittade det här youtubeklippet på ett gäng ungdomar som får prova gamla åttiotalskläder.

Jag, som var med då och var klädd så, håller absolut med i deras reaktioner. Jisses, vilket mode!

Minns speciellt med med fasa de där axelvaddarna som skulle sys in i alla kläder. Till och med i t-shirts! Och jag minns att jag nån gång sydde i flera lager axelvaddar så de blev tillräckligt stora... Och ve och fasa om de ramlade ut! Och det gjorde de så klart.

Varde vardag

(bild via pinterest.com)

Så var det vardag igen. Efter en nästintill sömnlös natt (har alltid så svårt att sova sista natten efter en lång ledighet) steg jag upp okristligt tidigt och möttes först av värsta blötsnövädret och sen av trafikkaos på tågstationen. Informationstavlan full med försenade tågavgångar. 

Suck.

After Tuesday even the calender goes W T F. Ungefär så imorse ja.

Men Thank God säger jag för modern teknik och möjlighet att jobba hemifrån. Efter att ha konstaterat att tåget som skulle avgå före mitt tåg blivit försenat två gånger och skulle gå ännu senare, vände jag tvärt på klacken och körde hem. Jobba från köksbordet funkar bra det också.

Förbereder vardag

Imorgon efter en evighetslång julledighet är det vardag igen. Åtminstone för mig. Resten av familjen har en dag kvar av sin julledighet och kan ligga kvar i sängen ända tills jag går till kaffemaskinen vid niotiden för förmiddagskaffe. Hemska tanke. Hur i hela fridens namn ska jag orka stiga upp imorgon?

Och vad ska jag ha på mig?

Efter nästan tre veckor i pyjamas och myskläder... Med undantag av julafton och nyårsafton...

Googlar inspiration på pinterest.com

Nåt sånt här, kanske?

Eller ännu mer casual?

Eller lite mer påklätt för det är nog några grader kallare lite mer norrut.

Allra helst skulle jag gått så här...

Dockhuset

Häromdagen när Loppan och jag var på julutställning så passade vi även på att kolla in en annan utställning.

Den här fina grisen markerade gränsen mellan utställningarna.

Och det här finklädda, anonyma, paret välkomnade oss i dörren.

Lite jul var det allt, även där.

Men mest dockor.

I fina hembygdskläder.

Och lite annat.

Tydligen så många - eller så fina? - att de hamnat i Guiness Rekordbok?

Och precis som i julutställningsavdelningen så hade Loppan svårt att slita sig. Den ena dockan var finare än den andra. Och märkligt nog så hittade vi Pippi där mitt bland alla hembygdsdräkter. Men svenskare blir det väl knappast?

Men till sist lyckades vi slita oss. För Loppan hade ju läst den här skylten när vi gick in på området.

Och där, alldeles ensamma, hon och jag, i ett stort fikautrymme, med minimalt utbud och minimala priser fikade vi. 

Med världens största chokladboll, som varken hon eller jag orkade äta upp.

Nån mer än jag som reagerar över var Loppan håller händerna på nästan alla bilderna?

Lustigt, för det ser ut precis som när storebror var liten och i värsta "pilla på allt"-åldern och jag brukade säga till honom "inte röra, händerna på ryggen!" och då brukade han hålla händerna precis så. Minns inte att jag sagt det till henne, men det sitter kanske i generna..?