Bloggbrudarna Anna, Monnah, Sara, Annika och Channal har ställt 10 frågor om resor och eftersom jag alltid är ressugen kan jag inte låta bli att haka på och här är mina svar.
2015 versus 2025, har ditt tänk kring resor förändrats under de senaste 10 åren? Både ur fysisk och mental aspekt?
Jag blir mer och mer ressugen! Ju äldre barnen blivit desto roligare (läs: lättare) att resa med dem.
Berätta om en resa som har haft djupt intryck på dig på ett personligt plan?
Spontant kommer jag bara just nu att tänka på när vi var i Rom ifjol. Det var så märkligt hur berörd jag blev av att vara där. Kan inte sätta fingret på varför, men flera gånger blev jag märkbart berörd av att vara där. Som när det regnade i Pantheon. Eller när vi satt på en turistbuss i ösregn och Colosseum tornade upp sig framför oss. Det kändes i hela kroppen. Pirrigt.
Berätta om den första lite längre resan som du kommer ihåg.
Min första jobbresa som också var min första resa till Asien. Tillsammans med två kollegor (som jag knappt kände) var vi ute i två veckor och besökte Beijing, Singapore och Kuala Lumpur. När vi var färdiga med alla jobbmöten (vi besökte leverantörer) och vår manliga kollega åkte hem, tog jag och min kvinnliga jämnåriga kollegor ut några semesterdagar och satte oss på ett litet propellerplan till Tioman Island. Vi var nog det enda par där som inte var ett par. Det var bara honeymoon couples! Och så vi då, två kvinnliga våp som ringde till hotellreceptionen i panik för att vi sett en ödla på rummet! Ja jisses... Några jobbresor senare var jag tillbaka i Kuala Lumpur och satt på en utomhusrestaurang och åt fondue och ganska snabbt ångrade jag att jag vände blicken upp mot parasolltaket över vårt bord... Där det kryllade av små ödlor! I min fantasi såg jag framför mig hur en ödla kanske skulle råka ramla ner från taket, rakt i vår fonduegryta. Jag minns att jag bara åt av de vegetariska tillbehören som låg på fat där innehållet var lätt att se...
Vilket slags packare är du? Hur ser din "packprocess" ut?
Jag börjar fundera i samma ögonblick vi bestämmer oss för resan och sen ändrar jag mig tusen gånger. Slutar oftast med att jag har med mig alldeles för mycket. Jag har testat att travel light, men det var ingen hit. Jag är inte sån som i vardagen kan bestämma på kvällen vad jag ska ha på mig dagen efter heller. Jo, jag kan bestämma mig, men så vaknar jag på morgonen, tar på mig det jag bestämde kvällen före och så blir jag oftast superobekväm. Nej, det är absolut ingen kjoldag idag. Eller klänningsdag. Eller så känns den modellen av byxor fel. Typ. Alltså måste jag packa med alternativ. Men jag är grymt avis på alla som behärskar konsten att travel light.
Vilket eller vilka transportmedel föredrar du när du ska resa utomlands? Motivera.
Bil! Absolut bästa transportmedlet. Bilresa med min lilla familj. Packa in packningen i bilen, ingen annan än vi som begränsar oss med vad och hur mycket vi får ta med oss. Vi kan stanna där vi vill och hur länge vi vill. Bästa! Att besöka besinstation ger mig alltid semestervibbar. Även om det är i vardagen här hemma.
Nästbäst är tåg. Förmodligen för att det är förknippat med min barndoms somrar när vi åkte tåg 12,5 timme till vårt sommarparadis Åre. Japp, Åre är för mig SOMMARparadis, eftersom jag tillbringat alla mina barndomssomrar där, långt före det blev en hajpad skidort.
Enda anledningen jag väljer flyg är om det är en så pass lång sträcka att det bara är rimligt/möjligt att ta sig dit med flyg eller för att spara tid. Men det är noll mys. Bara stress.
Vilket resmål står högt på din bucket list, men som du vet/tror att du aldrig kommer besöka? Varför vill du dit och varför kommer du troligen inte dit?
Att åka till Asien med familjen och visa dem allt jag sett när jag varit där på jobbresor. Beijing, Shanghai, Bangkok, Hong Kong, Malaysia Men efter mina berättelser om mina upplevelser där, lär jag aldrig få med dem...
Sveriges mest underskattade småstäder, charmiga platser folk oftast kör förbi.
Lund! Läs Nillas inlägg HÄR och leta upp min kommentar till hennes inlägg, där jag tipsar om mina favoritplatser.
Planera allt i förväg eller ta det som det kommer?
Jag har senaste åren blivit bättre på att planera. Eller inte planera, men jag förbereder mig, läser på och samlar tips och kollar på kartan var platserna jag blir sugen på ligger i förhållande till var vi ska bo. När vi är på plats blir det inspiration, då är vi flexibla utifrån vad vi känner för just den dagen. Som HÄR, där jag scrollade på mobilen medan vi satt på tåget och hittade två tänkbara muséer, och när vi kom fram valde vi ett av dem.
Vad är det värsta du varit med om under en resa?
Skulle absolut inte kalla det värsta, men mest oväntade, när vi var på väg till Italien för att fira min 50-årsdag och biltåget strulade så jag istället för att vakna upp på min födelsedag i huset vi hyrt i Italien, vaknade på hotell i Österrike och fick tillbringa åtta timmar av min födelsedag sittandes i bilen på väg till huset. Just där och då var det väl inte så kul att åka bil... men själva tågresan var så här i efterhand en mysig upplevelse, trots strulet. Plus att jag vaknade till hotellfrukost med champagne på födelsedagen! Jag har skrivit om det HÄR och HÄR.
På samma resa, när vi skulle åka hem, strulade bilen och det var lite jobbigt.
Men det allra värsta jag varit med om under en resa har nog varit under mina jobbresor till Asien och all konstig mat vi blev serverade. HÄR har jag berättat om den värsta mat/reseupplevelsen.
Vilket, eller vilka, är dina smultronställen?
Googla under kategori Utflykter Skåne. Fast småländska Gränna är också ett av mina smultronställen. Under Utflykter Småland kan du läsa mer om vad vi gillar att göra där.
Oj vad jag blev ressugen nu...
