Italienskt så nära man kan komma utan att vara i Italien

 

Träffade en kär gammal kollega efter jobb häromkvällen. Testade en ny italiensk restaurang. Beställde pizza och servitrisen dukade fram bestick och varsin pizzaskärare. Ovanligt, men käckt. Förväntningarna var höga på maten.

Och besvikna blev vi inte. Absolut inte.

Jag valde en vit pizza med karljohansvamp och tryffel. Mmmm... Mmm... Mmmm. 

Så gott. 

Mätt som man alltid blir av en pizza kunde vi dock inte låta bli att beställa dessert när det stod hemmalagad gelato på menyn och inte bara pistageglass utan även amarenaglass! Mina absoluta favoriter. Har hittills aldrig sett amarenaglass i Sverige.

Vilken lycka! 

Alltså det här var den absolut godaste glassrätt jag ätit! Vaniljglass, pistageglass, amarenaglass, vispgrädde, amarenakörsbär och amarenasås. Jag dog och hamnade i en italiensk himmel. Jag som aldrig äter dessert efter pizza och aldrig beställer in glassefterrätt. 

Alltså, seriöst, den efterrätten gick rätt upp på godaste efterrätten jag ätit! Nånsin! En citronmarängpaj på en restaurang i Monte Carlo har legat ohotat på förstaplatsen i över 25 år, men nu halkade den ner ett snäpp. Slagen av en glassdessert i en stad i södra Sverige. 

Funderar redan på att boka in nästa besök så jag kan njuta en gång till.