Efter lunchen hade jag ett angenämt besvär. Gick runt i plantskolan med ett presentkort brännande i fickan.
Funderade på om jag ska hänga ett sånt här klot i pergolan.
Eller ställa det här på bänken i trädgården. Eller spara presentkortet till våren och köpa växter då istället.
Jag valde det sist nämnda. Åtminstone för dagen.
Apropå växter så måste jag visa de här.
Min Mormor och jag brukar ha en evighetslång diskussion om pelargoner varje sommar. Det börjar i maj när vi börjar spekulera huruvida det är dags att plantera eller ej. Om sista köldknäppen är över så man kan sätta ut dem. Sen "tävlar" vi om vems pelargoner som blommar först. Och mest. Det brukar vara en dipp nångång i början i juni, då vi undrar om vi satt ut våra pelargoner för tidigt, eftersom det inte kommit några blommor. Då brukar vi (läs: mormor) spekulera i om vi inte ska köpa nya, eftersom det måste vara fel på de vi köpt.
Sen helt plötsligt exploderar blomningen och vi är nöjda med våra blommor. Och varje höst, ungefär vid den här tiden på året, brukar vi förundras över den sena blomningen. Och mormors blommor blommar så klart alltid mest. Och finast.
Precis så är det varje år. Det är vår lilla tradition. Som bara råkat bli så. Så här såg mormors blommor ut imorse. Tyvärr lyckades inte mobilen fånga exakt hur magiskt blommorna lyste i förmiddagssolen.
Funderade på om jag ska hänga ett sånt här klot i pergolan.
Eller ställa det här på bänken i trädgården. Eller spara presentkortet till våren och köpa växter då istället.
Jag valde det sist nämnda. Åtminstone för dagen.
Apropå växter så måste jag visa de här.
Min Mormor och jag brukar ha en evighetslång diskussion om pelargoner varje sommar. Det börjar i maj när vi börjar spekulera huruvida det är dags att plantera eller ej. Om sista köldknäppen är över så man kan sätta ut dem. Sen "tävlar" vi om vems pelargoner som blommar först. Och mest. Det brukar vara en dipp nångång i början i juni, då vi undrar om vi satt ut våra pelargoner för tidigt, eftersom det inte kommit några blommor. Då brukar vi (läs: mormor) spekulera i om vi inte ska köpa nya, eftersom det måste vara fel på de vi köpt.
Sen helt plötsligt exploderar blomningen och vi är nöjda med våra blommor. Och varje höst, ungefär vid den här tiden på året, brukar vi förundras över den sena blomningen. Och mormors blommor blommar så klart alltid mest. Och finast.
Precis så är det varje år. Det är vår lilla tradition. Som bara råkat bli så. Så här såg mormors blommor ut imorse. Tyvärr lyckades inte mobilen fånga exakt hur magiskt blommorna lyste i förmiddagssolen.
1 kommentar:
Vilket fint val av köp & vilken go historia med din mormors & dina pelargoner. Mysigt att du delar med dig.Kram Milla
Skicka en kommentar