Fredagens efterrätt blev en sak som bara tilltalade tre av fyra i familjen. Far i huset tyckte visst inte om gräddbullar. Hur kunde jag missat det? Ja, det är ju inte så våldsamt ofta som det konsumerats gräddbullar i den här familjen... Vid närmare eftertanke, nog aldrig. Nåväl. Vi andra tre äter glatt våra gräddbullar och sonen konstaterar efter en stund att pappa inte äter. Sonen, som visste att det var jag som handlat dagens efterrätt, tittar på mig och säger i uppfordrande ton:
"Hur länge har ni varit ihop?!"
Ridå.
7 kommentarer:
Fniss. Vilken finurlig pojke ni har :o)
//Linda
Hmmm...ja borde du inte veta :) Hahaha
K R A M // t i n a
Hahahahahhahaaha!!!!!
:)
Det klassiska i det här huset är att vi aldrig lär oss vilken sorts lösviktsgodis den andra gillar... Helt omöjligt att lära sig eftersom både jag och maken alltid köper fel till varandra. Fast när jag nu tänker efter har vi nog börjar lära oss nu ~ efter 16 år tillsammans... Hur länge hade ni varit tillsammans? ;)
16...
Hahaha. Härliga kommentarer de har ibland. Sådär så att man liksom blir lite..stum;)
Kram Lallis
Tihi, hi bra fråga...men vicken tur...det blev ju 1 över, hi hi.:)kram milla
Skicka en kommentar