Oj vad premiäravsnittet av årets julkalender väckte funderingar! Sexåringen satt som förstelnad framför TVn och hade massor av frågor vid nattningen. Spännande, vill absolut fortsätta titta, men lite läskig.
Precis som det ska vara, eller?
(Fast den här mamman är lite konservativ och vill ha gammaldags jul och snö i sin kalender. Värst vad jag tjatar om snö?!)
UPDATE 3 dec: Funkar bättre att titta på morgonsändningen. Då slipper sonen gå till sängs med en massa funderingar.
3 kommentarer:
Julkalendern fascinerade även här. Men jag tror inte man kan släppa sonen själv framför tv:n. Det gäller nog att vara med och titta själv också för att kunna svara på alla frågor.
Just nu är "vi" väldigt fundersamma på varför mannen/tomten drogs in i bilen.
Nu har det varit två avsnitt och jag känner mig negativ. Jag tycker att vanliga barnprogram kan vara ungefär som "Skägget..." men inte en julkalender. Nä, bort med rapar, slagsmål, arga utpressningsförhör och konstiga färger... De senaste åren har det ju varit helt fantastiska julkalendrar så varför kunde inte årets också ha kunnat kombinera spänning, snö, magi, julstämning och stor förväntan?
Fast mina barn verkar gilla det... Så jag får väl ägna mig åt att titta ut när de tittar på tv:n.
Jag har också sett två avsnitt nu och kan inte riktigt bestämma mig vad jag tycker. Vi får se hur det går...
Skicka en kommentar