Oj oj oj, här går det undan! Hade precis vant mig vid att Lillan fått kläm på krypandet och att det plötsligt gick ganska fort för henne att transportera sig. Då nöjer hon sig inte med det, utan vill plötsligt resa sig! Nu tycker hon det är hur kul som helst och hon kommer krypande fram och pockar på uppmärksamhet och vill att man tar henne i händerna så hon kan resa sig.
Minns inte att Storebror var lika ivrig. Men det är klart, litet syskon har klart bråttom att komma ikapp stort syskon...
1 kommentar:
Man hinner inte med i utvecklingen på samma sätt när det gäller barn nr 2, och du kan ju gissa hur det då blir med barn nr 3...
Vår lilla är än så länge nöjd med att sitta och stirra med stora ögon när de större dundrar förbi. Jag var på väg att skriva susar förbi, men dundrar passar bättre.
Skicka en kommentar