(bildkälla: pinterest.com)
Koltrast. Sveriges nationalfågel. Visste ni det? Inte jag. Jag var tvungen att googla. När jag googlade på bilder till det här inlägget. Den fina bilden ovan hittade jag på pinterest.com. Gjord av en konstnär som heter Catharina Warme. Jättefin.
Mindre fint är det dock med den koltrast som beslutat sig för att bygga bo precis utanför vår entrédörr. Vi har ett litet tak över entrédörren och där på en balk, precis framför dörren, har hon flyttat in. Och prick klockan två varje natt väcker hon oss. Ingen aning varför just klockan två på natten, men just vid två sätter hon igång. Googlade beskrivning av lätet och hittade det här: "en mycket melodisk sång med djupa, vemodigt flöjtande toner, som framförs i lugnt tempo och som ofta avslutas med ett kort lågmält kvitter".
Eh... det är inget lågmält över vår koltrast kan jag säga! Hon väsnas! Så pass. Så det hörs in i hela huset. Första natten jag hörde det for jag upp och trodde att nåt av barnen hade satt igång nåt spel med konstigt fågelljud. Men icke. Det var vår lilla koltrast som höll låda. Högt som sjutton, som sagt. Och inte underlättar det av att jag är extra ljudkänslig om jag är trött. Som när jag blir väckt klockan två på natten.
Hur länge håller det här på, tro?
Koltrastsång må vara ett vårtecken, men ett jag klarar mig utan. Klockan två på natten.
Mindre fint är det dock med den koltrast som beslutat sig för att bygga bo precis utanför vår entrédörr. Vi har ett litet tak över entrédörren och där på en balk, precis framför dörren, har hon flyttat in. Och prick klockan två varje natt väcker hon oss. Ingen aning varför just klockan två på natten, men just vid två sätter hon igång. Googlade beskrivning av lätet och hittade det här: "en mycket melodisk sång med djupa, vemodigt flöjtande toner, som framförs i lugnt tempo och som ofta avslutas med ett kort lågmält kvitter".
Eh... det är inget lågmält över vår koltrast kan jag säga! Hon väsnas! Så pass. Så det hörs in i hela huset. Första natten jag hörde det for jag upp och trodde att nåt av barnen hade satt igång nåt spel med konstigt fågelljud. Men icke. Det var vår lilla koltrast som höll låda. Högt som sjutton, som sagt. Och inte underlättar det av att jag är extra ljudkänslig om jag är trött. Som när jag blir väckt klockan två på natten.
Hur länge håller det här på, tro?
Koltrastsång må vara ett vårtecken, men ett jag klarar mig utan. Klockan två på natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar