Första misstaget jag gjorde var att jag tog mina böcker och gick fram till en bemannad disk. Bibliotekarien tittade på mig med undrande blick. "Ska du låna böcker?" frågade hon och jag hörde förvåning i hennes tonfall. "Ja" pep jag. "Har jag ställt mig vid fel disk?" frågade jag och kände mig bortkommen. För att göra en lång historia något kortare, så kommer här fortsättningen i något forcerad form. Kanske också för att jag tyckte det var lite pinsamt.
Jag blev tillfrågad om jag hade lånekort. Jag viftade glatt med kortet till svar. "Undrar om det fortfarande gäller" sa bibliotekarien och tog kortet och drog det i en maskin. Nej. Jag var tydligen raderad ur systemet. Eftersom det var så läääänge sen jag lånat en bok senast. På just det här biblioteket, alltså. Jag blev sen eskorterad bort till en maskin där jag fick tydliga muntliga instruktioner om hur jag skulle göra. Dvs fylla i mitt namn, adress, personnummer och emailadress samt en fyrsiffrig kod som jag själv skulle hitta på. Sen fick jag promenera tillbaka till disken och där fick jag berätta mitt personnummer. En liten stund senare fick jag ett sprillans nytt bibliotekskort i min hand. Plus en mycket tydlig och pedagogisk (ser ni hur jag höjer på ögonbrynen och himlar lite med ögonen när jag berättar detta?) förklaring att man minsann kan få övertidsvarningsmail hemskickat till sig. Visste jag vad det var? frågade bibliotekarien (japp, ögonbrynen är fortfarande höjda och jag himlar fortfarande). Jo, så frågade hon dessutom om jag kollade mina mail regelbundet. Annars skulle det ju inte fungera, se. Med denna lärdom blev jag nu eskorterad till en ny maskin där jag ombads lägga mina böcker. Och så fick jag en ny tydlig, långsam och pedagogisk förklaring på vad jag skulle göra. När jag fått kvittot i min hand tackade jag snabbt för hjälpen och så ilade jag ut från biblioteket.Gissa om jag kände mig forntida när jag gick ut ur biblioteket...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar