Under rådande omständigheter

Så går jag in i tredje veckan att jobba hemifrån. Vi blev ju rekommenderade att inte komma in på kontoret för två veckor sen. Status så här långt? 

Jobbmässigt tycker jag att det är mer effektivt än nånsin. Jag slipper min högljudde bordsgranne på kontoret, jag slipper stiga upp tidigt och ta mig in till jobb och när jobbet är slut är jag redan hemma. Ingen transporttid. Det sistnämnde är också en liten nackdel. Dagarna tenderar bli lite längre än normalt, för jag har ju ingen buss att passa. Jag behöver inte hålla koll på klockan som när jag sitter på kontoret. Men, å andra sidan har jag tvätten under kontroll. Tvättmaskinen har gått varm hela veckan. En liten mikropaus från datorn och så fyller och tömmer jag maskinen. Och så passar jag på att ta lunchpromenader. Och klämma in en och annan stödlunch* på nån lunchrestaurang. Antingen take away eller på plats, om det är nåt ställe som inte har våldsamt många besökare.

*Stödlunch, undrar du kanske, vad är det? Restauranger och caféer har det av naturliga skäl extremt tufft nu. Inga kunder, inga intäkter. Hur ska de överleva? En stödlunch är att handla, antingen nåt att ta med hem eller äta på plats, om det som sagt finns gott om utrymme. Mitt lilla bidrag kanske inte hjälper jättemycket, men det kanske ger lite lite hjälp så de slipper gå i konkurs.

Jag har haft en hel del telefon/videomöten över datorn. Jag stänger av min egen videokamera och blir bara distraherad om jag måste titta på mina kollegor sittandes hemma vid sina köksbord. Men mötena har varit supereffektiva. Alla ringer in i tid, ingen hänger utanför ett konferensrum och beslutar sig för att gå till kaffemaskinen precis innan mötet börjar, ingen står och småsnackar utanför konferensrummet, inget tjafs om att nån annan råkat boka samma konferensrum och folk pratar inte i mun på varandra. Supereffektivt! 

Status i övrigt? Jag försöker hålla obehagskänslorna borta, men det är inte lätt. Det är en obehaglig situation vi befinner oss i. Men så peppar jag mig med att tänka att precis alla, ALLA, över hela världen sitter i samma situation. Vanlisar, kändisar, kungligheter, presidenter, politiker, alla. I alla länder. Alla är vi på något sätt berörda. Och sannolikt sitter vi alla i samma funderingar.

Men jag hoppas att alla vet vad som gäller vid det här laget. 

Tvätta händerna! Det gör man väl alltid? Ja, men tvätta dem ordentligt! Och extra ofta!

Och är du ute och inte har tillgång till att tvätta händerna med tvål och vatten, använd handsprit!

Håll avstånd till folk, i affärer och på restauranger. Och tyvärr även till äldre människor. Äldre människor, över 70, som är i riskzonen. 

Och pilla inte i ansiktet! Detta tycker jag är jättesvårt. Ju mer jag tänker på att inte pilla mig i ansiktet, desto mer kliar det. På näsan. På kinden. I ögonen. Ser ni förresten Mästarnas mästare på söndagar på SVT? Då har ni sett nattduellen där två tävlande står och håller en kedja i vardera hand medan de väntar på att en ljusstav ska släckas. Jag hade aldrig klarat det! Jag hade varit tvungen att klia mig på näsan! 

Nåja, tillbaka till allvaret.

Känner du dig det minsta krasslig, hostig, snuvig, febrig - stanna hemma!!! Och är du inte i riskzonen, håll dig ifrån sjukvården, även om du är sjuk. Klarar du hemma, låt sjukvården ta hand om de som är riktigt allvarligt sjuka. Är du över 70 och i riskzonen ska du så klart söka den vård du behöver.

Andas lugnt och försök inte att hetsa upp dig. Det här kommer att gå över. Vi vet bara inte när. Men det kommer att gå över. 

Var rädd om dig! Och folk i din omgivning. Respektera beslut, riktlinjer och direktiv även om du kanske inte håller med.

Pensionärskasse. Eller ska jag kalla det Föräldrakasse? 

Morgonsol, kaffe, ny pyjamas och trädgårdsplaner

Åhhhhh, vad jag har längtat efter det här! Imorse satt jag länge länge på trappen i morgonsolen och njöt. Njöt av solen, morgonkaffet och min nya pyjamas.

Och så satt jag så klart och smidde nya trädgårdsplaner. 

Påskinspiration

Påsken närmar sig. Vi tar en titt på lite påskinspiration jag hittat på pinterest.com. 

Men alltså hur söt? Nåt att försöka knåpa ihop själv? Eller lägga beställning hos pysslig dotter?

Maffig påsktårta. 

Maffig och imponerande men jag tror nog inte den är så avancerad att göra? Jag tänker en drös påskchokladharar, såna man köper i färgglatt folie, typ jultomtar på julen. Klä av dem foliet och tryck fast dem runt om valfri sort av tårta. Och höll ut några påsar äggodis, typ Anthon Bergs, på toppen. Kanske nåt för Loppan och hennes kompis? 

Ett väldigt lågmält, men fint påskris. Förresten, såna där stående silverägg har jag ju i mina gömmor. De måste jag plocka fram! Fast jag tycker nog att påsken gärna får vara lite mer pastellig. 

Pastelligt vad ordet. Och den här tårtan. 

Vi fortsätter tårtteamat. En prinsesstårtsvariant. 

Men hur söta?? Men jag har aldrig förstått det där med äggvärmare. Det heter så va? Är det meningen att de ska hålla de kokta äggen varma och att man ska äta dem varma? Ehhh.... nej tack! Om jag ska äta kokt ägg ska de vara kalla. Rejält kalla. Men det hindrar kanske inte att dekorera med påskmössor eller nåt på kalla ägg... 

Förresten, nu fick jag en galen idé. Man skulle ju sparat små bebisstrumpor och använt dem som äggvärmare! 

Himla snyggt våningsfast, förresten.

Men åhh så söta små kakor!

Får man lov att leka med maten? Jag hade haft svårt att äta dem... 

Men klicka --> HÄR och kolla så himla söta bakverk! De hade jag nog också haft svårt att äta, bara för att de är sååå himla söta. Ägghalvorna ovan känns lite mer... verkliga. 

Avslutar med ett påskris. Eller är det julris? Ser det inte ut som julgranspynt? Men himla fint, i vilket fall som helst. Färger man blir glad av. 

Våffeldag med plättar, dubbla skogspromenader och snabbkurerad halsont

Det var visst våffeldagen idag. Det hade jag väl egentligen koll på, men glömde helt bort när jag skulle fixa dagens jobba-hemifrån-lunch. Jag jobbar ju som bekant hemifrån, sonen har gymnasieundervisning hemifrån och lillasyster som är lite avis att inte få vara hemma började dagen med att klaga på halsont. Hon fick - efter lite diskussion om huruvida det var halsont på riktigt eller ej - stanna hemma. Och jag fick den tokiga idén att laga plättar till lunch. Man kan ju inte stödköpa lunch-take-away varje dag... 

Plättar it was. Och eftersom jag visste att jag skulle behöva jobba lite senare på kvällen eftersom jag väntade på material till en presentation, tog jag mig friheten att även klämma in en lunchpromenad. I ensamhet.

Kallt, soligt och krispigt var det. Och ganska folktomt. Eller det var det inte. Det var ganska många 70 plussare där. Precis som det varit i alla affärer jag varit i de senaste dagarna. Och lunchrestauranger. Skulle de inte hålla sig hemma för att undvika smitta? Hrm...

Nåja, tillbaka till skogen. Bokstavligt och bildligt. 

För när maken kom hem efter sitt jobb, ville han också promenera. Och jag var inte den som var den, jag hängde på! Igen. Tillbaka till skogen. 

Och vilket härligt ljus, strax efter fem på eftermiddagen. 

Hur gick det med halsontet, undrar ni? Nja... det var nog inte mycket till halsont där. Någon "tillfrisknade" ganska snabbt efter att jag sjukanmält henne och sagt att nu blir det hemmaläge och inget kompishäng resten av veckan. 

Tårtmellis på en måndag

I vår familj tar vi alla tillfällen till att fira. Kan vara jag som är mest pådrivande... Men jag tror minsann att det gått i arv.

Igår kom Loppan hem från skolan med en kompis och sa att de hade nåt att fira och ville baka tårta. 

Hembakt tårta till mellis på en måndag? Ja men, varför inte? Har aldrig tidigare hänt och kommer troligtvis (förhoppningsvis) inte bli en tradition. 

Tjejerna cyklade iväg och handlade. Hem kom de med tårtbottnar, vispgrädde och två sorters godis. Och i skafferiet hemma hittade de marsanpulver så de kunde göra vaniljsås.

Och så här fint blev resultatet!

Vad de firade? Ehh... att de precis fått veta att Skolverket beslutat ställa in vårterminens återstående nationella prov! 

Nåväl, dessa tider kräver väl att man ser positivt på tillvaron. 

Sprit i maten?!

Vodka

Lax

Pasta

Timjan

Dill

Tomater i puread och passerad form 

Vad kan det bli, tro? Jo, en fantastiskt god pasta! Om man dessutom lägger till lite vatten, kycklingbuljong, lök, grädde och parmesan, så har du ingredienserna till en pasta som är väldigt lik den vi åt på en restaurang i London för några veckor sen. 

Klicka --> HÄR så hittar du receptet som jag själv knåpat ihop efter inspiration från nätet. Kollaget ovan är förresten också hemmaknåpat med bilder jag googlat fram. 

Lycka till om du testar det! 

Blå himmel, frostiga nätter och soliga dagar

Inatt var det nog rejält kallt. Jag var uppe tidigt och slog ett öga ut i trädgården som hade ett vitt frostigt lager över sig och på andra sidan huset stod bilar med frostiga rutor. 

Men morgonsolen har kämpat på och det blir nog en lika solig fin dag idag som det var igår. Hoppfullt. Jag tänker om coronakatastrofen kommit i november, december. När det var som gråast. När man redan var påverkad av det gråa trista vädret. Det blir lite lite lättare att hantera när man kan njuta vårsol. Fast, allting blir väl lättare av vårsol, coronakris eller ej. 

Bilder från gårdagens strandpromenad.

 

Och hemma i trädgården såg det ut så här igår eftermiddag, när Loppan invigde utesäsongen i trädgården. 

Och ni kan tro att det var ljuvligt varmt och soligt där i hammocken i eftermiddagssolen. När man blundade mot solen och inte såg de än så länge lövfria träden kändes det som en fin sommardag. 

🌞

Guilty pleasure

Imorgon är det lördag. Och jag har längtat hela veckan efter mitt senaste favoritgodis. Har ni testat? Såååå gott!

Ett vanligt men ändå lite ovanligt firande samt lite vardagsbetraktelser

Igår firade vi en nybliven artonåring, som sagt. 

Som vanligt med presenter och skönsång. Tårta brukar vi inte fira med på morgonen, men igår kändes det rätt. Som sagt, att fylla arton är en milstolpe som bör firas med stil.

En annan sak som vi brukar göra när nån i familjen fyller år är att man får önska restaurang att äta kalasmiddag på. Lite tveksamt om vi skulle komma iväg, om det var vettigt att komma iväg och om restaurangen skulle ha öppet. Men vi kom fram till att om restaurangen ville ta emot oss, så skulle vi gå dit. Och det ville de. 

  

Ser ni det ovanliga? Vi var helt ensamma på restaurangen! Vilket i och för sig var trevligt, men jag kan inte låta bli att tänka på hur länge en restaurang utan besökare kan gå runt utan att gå i konkurs... 

Oj, vad detta elände vi befinner oss i får konsekvenser. Och så konstigt hur folk reagerar. Hur företag reagerar och agerar. Jag jobbar på ett företag där vi blev beordrade att jobba hemifrån sen i tisdags. Jag har förstått att det inte var alla som tog det på allvar. Jag har haft ganska många kollegor som inte jobbat hemifrån i veckan. De har ignorerat det och gått på jobb som vanligt. Lite konstigt, kan man tycka. Känns lite konstigt att jag (och vissa att mina kollegor) tar uppmaningen på allvar och jobbar hemifrån samtidigt som jag har kollegor som är på kontoret... Och företaget reagerar inte. Hrm...

Men det som jag reagerat mest på denna veckan är ett besök i min lokala livsmedelsbutik tidigare ikväll. Den som chockade mig för en vecka sen när det var alldeles tomt på hyllorna. Idag skulle man inte kunna tro att det pågår nåt udda i tillvaron. Och man skulle inte kunna tro att vi de senaste veckorna översvämmats med information om hur viktigt det är med handhygien och att man absolut inte ska nysa eller hosta i handen. Förresten, finns det folk i vanliga fall som gör det? Hostar och nyser sig i handen? Jag är fostrad till att göra det i armvecket och våra barn har också drillats i det. Det är givet, liksom. Men idag, i matbutiken såg jag en kvinna i 35 årsåldern, om man nu kan bedöma nåt sånt utifrån bara att titta på någon, men jag vågar mig ändå på det. Hon såg ut att ha koll på läget och inte skulle kunna ha missat att man inte ska nysa eller hosta i handen. Men. Vad gjorde hon? Jo, hon nös och hostade. I handen. Inte bara en gång. Fem gånger! What???!!! I dessa tider?! I en matbutik?! 

Ja. vad säger man. Jag är... något förundrad. För att uttrycka det milt. 

Men väldigt nöjd med vårt firande av familjens nyblivna artonåring! Och det var även han. 

En alldeles ovanlig och speciell dag

(bildkälla)

Jisses, idag firar vi att vi är tre vuxna i familjen! Sonen fyller 18. Arton???!! Hur gick det till? Han föddes ju alldeles nyss. Och samtidigt en hel livstid sen... 

Alla födelsedagar minns man, och framför allt milstolpsdagarna, som väl ens artonårsdag är. Denna lär vi minnas av flera anledningar... Men för en dag försöker vi glömma att det är kaos i coronatider och låtsas som det är en alldeles vanlig men ovanlig dag. Bara för att det är sonens födelsedag. 

Att en förstfödda fyller arton. Hur sätter man ord på det från ett mammahjärta? Ungefär så här? 

(bildkälla)

Eller så här?

Klicka --> HÄR för den fantastiska texten.



💗

Svårslagen sommarsmak

Gillar du jordgubbar? Du kanske odlar egna på sommaren? Eller äter varje dag ändå. för att få saker säger sommar som jordgubbar? 

Jag gillar jordgubbar. Men faktiskt mer nu på tidiga våren än på sommaren. Konstigt kanske, för inget slår väl svenska jordgubbar, tänker du. Ja, det må vara sant, men alltså, en spansk söt jordgubbe på våren får en att längta till sommar och det är nästan, men bara nästan, bättre sommarkänsla än sommarkänslan på våren.