Vissa jobbdagar är bättre än andra

Som till exempel idag. Förmiddagsseminarium med hotellfrukost OCH fikapaus. 

Lifehack - var sak på rätt plats. Eller åtminstone på en plats. Eller fyra.

Rensa i röran är mitt tema för året. Gå igenom alla skåp och lådor och röja. Det finns så mycket som inte används, men som trängs i skåp och lådor. När jag ändå är igång, passar jag samtidigt på att göra vardagen lite lättare. Som i tvättstugan. Numera har vi varsin tvättkorg för rena underkläder och strumpor. Jag tvättar och sorterar och slänger ner i respektive korg. Sen får var och en själv ansvara för att innehållet hamnar i rätt garderob. 

Jodå. 

Det är numera luftigt i underklädeslådorna i garderoberna... Och konstant fullt i tvättkorgarna. 

Solig sista söndag i februari

Sista söndagen i februari. 10 plusgrader, sol, strandpromenad och fika i solen.

Och lite vila i hammocken i trädgården. 

Vi går mot ljusare tider.

💛

Ingefära i förebyggande syfte och lunch i solen

Med envis förkylning (flunsa?) i huset, började jag dagen i förebyggande syfte med en hemmagjord ingefärsshot. Ehh... det må se milt ut men det var starkt. Men om det hjälper, kan det vara värt det. 

Vill du testa? Då har du receptet här:

5 dl 

200 g färsk ingefära

2 citroner

5 dl vatten

2 tsk honung

Gör så här:

1.

Skala ingefäran (du kan skrapa den med en tesked) och finriv den. Halvera och pressa saften ur citronerna.

2.

Lägg ingefära och vatten i en kastrull och värm upp det på låg värme. Det får inte gå upp över 60 grader.

3.

Ta bort kastrullen från plattan och tillsätt citronsaft och honung.

4.

Låt stå ca 20 min. Sila upp blandningen på en flaska.

Håller 1-2 veckor i kylskåp.

Receptet hittade jag på alltomat.se

Förresten, så hoppas jag det fina vårvädret vi hade igår och som utlovats fortsätta även idag också gör susen för hälsan.

Gårdagens omelettlunch i solen.

Semmelsurium

Igår var det fredag och jag slog på stort med fredagsefterrätt. 

Men alltså ser ni. En gäng semlor. I olika varianter. Vi är inga semmelfantaster i den här familjen. Nån gillar inte grädde, nån gillar inte mandelmassa, nån tycker det är för mycket av allt... Men när jag läste att ett kondis i grannstaden sålde fantasifulla varianter på semlor, kunde jag inte motstå. Jag valde fyra varianter och tänkte att vi delar. Hon som absolut inte äter semlor fick en chokladmuffins istället. 

Vi andra delade. 

Wienersemla

Prinsessemla!

Semmelwrap!

Och anledningen till att jag tog mig till konditoriet och köpte semlor överhuvudtaget. Gin och Tonic semla! Maken som är hooked på GTs måste jag ju bara överraska med en GT-semla. 

Och betyget? 

Så här:

Wrappen och prinsessan på delad första plats. Lagom mycket grädde i wrappen och god kardemummasmak. Förvånansvärt lättäten. Prinsessemlan var saftig och god. Lagom söt. Maken rapporterade att GT-semlan smakade beskt som en GT-drink. Kul att ha testat men gav inte mersmak. Wienersemlan - jag som ääääälskar wienerbröd och croissanter - trodde jag skulle bli min favorit, men den hamnade faktiskt på jumboplats. Kanske i jämförelse med de andra. Hade jag bara smakat den, hade den kanske fått högre betyg. 

Ja jisses... Nu har vi ätit semlor så det räcker för i år. Det blev några bitar över igår, men de försvann visst under kvällstimmarna... 

Fast lite nyfiken är jag allt på de andra sorterna som jag valde bort i affären... nån måtta får det väl ändå vara! Men nutellasemla - vi som äääälskar nutella- och blåbärssemla - jag som äääälskar blåbär, fanns det också i utbudet. Men nej! Nu blir det inte fler semlor här! Tror jag... 

Vabruari var ordet

Februari. Sportlov. Vabruari.

När jag gick i grundskolan kan jag inte minnas ett enda sportlov då jag var frisk. Jo, en gång, då åkte vi till Åre. Och alla andra år var jag sjuk. Långt innan Vabruari var ett begrepp. Om du som läser här mot förmodan aldrig hört talas om Vabruari, så kan jag förklara att det är för att så många vabbar för sjuka barn i februari. Vab + februari = Vabruari. (Och vet du inte vad vab betyder så står det för Vård Av Barn). 

Hittills verkar min sportlovsjuka inte ha gått i arv till barnen, tackålov. Förutom i år då. 

Loppan som sett fram emot att åka till Farmor och Farfar under sportlovet har legat nedbäddad sen i fredags. Feber, hosta, ont i kroppen. Det får bli sportlov i sängen och kanske påsklov hos Farmor och Farfar. 

Atchooo...! Attans, hon har väl inte smittat?

Ett säkert vårtecken. Eller snötecken.

I helgen var jag ute i trädgården och klippte träd. Ett vårtecken, eller hur? Men det kan också vara ett säkert tecken på att det snart kommer ett snöfall. Inte för att vädret just nu (sol och 9 plusgrader) tyder på det, men det har hänt förut. Jag fixar i trädgården. Det kommer snö. 

Följ den spännande fortsättningen.

(bildkälla: pinterest.com)

Mellodramat fortsätter

Så var det mello igår igen. Nu har vi tagit oss igenom tre deltävlingar. Första var sevärt, sen har det bara gått utför. Men spänningen börjar i och för sig stiga. Inte inför vem som ska vinna, utan inför hur många låtar kan man ha med som vääääldigt starkt påminner om nån annan låt? Förra veckan Andreas och Avicii och igår hände det igen. Men jag har som vanligt väldigt dålig koll på nutidsmusik. Fast när jag hörde Jon Henriks låt igår kändes det som det var en låt jag redan hört. Jag kopplade inte vilken låt det var jag redan hört. Men den kändes så bekant. Så imorse läste jag nånstans att jag inte var den enda som känt igen Axwell Ingrossos låt Sun is shining. Men men, han jojkade den snyggt, Jon Henrik. Ehrm... 

Ser redan med spänning fram emot nästa vecka för att se vilken låt man lyckats... inspireras... av. 

Hjärtan, sötsaker och bortblåsta parkeringsdokument

Alla 💓 dag. Då kan det hända att man får vaniljhjärta till frukost. Och en liten present. Nu är det så att vi har ett namnsdagbarn i familjen den 14 februari, men är det ALLA hjärtans dag, så får alla i familjen present. Och vaniljhjärta.

På väg till ett jobbmöte mötte jag ett gäng söta förskolebarn som gick runt och delade ut pappershjärtan de dekorerat så fint.

Jag behövde verkligen lite hjärtevärmare just då, för jag var lite skärrad över vad som hände när jag satte mig i bilen på morgonen. Skärrad är kanske inte rätt ord, upprörd kanske? Lätt irriterad? Nåja, men vad hände! undrar ni. Jo jag satte mig i bilen, körde iväg och när jag sätter igång vindrutetorkaren ser jag nåt fladdra till i ögonvrån. En gul parkeringsbot! Som fladdrade iväg för vinden! 

Jisses, ja inte kunde jag ju stanna bilen och springa och jaga fatt den. Men jag förstod inte varför jag fått en bot, jag hade ju betalt min parkering kvällen före. Ehh... tills jag tittade ner på golvet och såg biljetten ligga där. Suck! Jag brukar alltid kolla så lappen inte blåser iväg när jag parkerar. Uppenbarligen inte igår. Suck. En nedblåst p-biljett och en bortblås p-bot. 

Bara att ringa Trafikförsäkringsverket och berätta hela historien. 

P-böter. Så himla onödiga. Och framför allt när man betalt men lappen råkar blåsa ner! 

Men så gick humöret upp igen, några timmar senare på kvällen. Inte bara humöret, blodsockret gick nog också upp... Det är inte ofta Loppan följer med mig till mataffären längre, men just idag följde både hon och hennes kompis med. Och vilken överraskning, när vi kom dit och det bjöds på tårta!  

Det kunde vi så klart inte motstå - vem kan motstå tårta när man går och handlar och är lite småhungrig? Läs: sötsugen. Det var bara att låta den efterrätt som var planerad för kvällen, stå kvar i kylen. Den får bli fredagsefterrätt istället! 

Och nu väntar jag på att en ny parkeringsbot kommer i brevlådan och jag lovar. Jag. Kommer. Vara. Extremt. Noggrann. med att fortsättningsvis kolla så parkeringsbiljetten inte blåser iväg. Alternativt ta bussen.

En GOD gärning

(bildkälla)

Så var det dags igen. Insamling till klassresa. Denna gången är det Loppans klass som planerar äventyr. Vi kommer gladeligen sponsra och fylla skåpen med kakburkar. En GOD gärning. Sannerligen.

Same same, but..?

Jag har absolut ingen koll på Aviciis repertoar, men när jag läste skriverierna om likheterna mellan Andreas Johnsons mellobidrag Army of Us och Aviciis låt Without You var jag ju bara tvungen att googla. 

Ja vad säger man? Svårt att missa likheterna. Och svårt att bortförklara. Följer med spänning fortsättningen.

A match made in heaven? Caprese och avokado i ljuv förening.

Googlade runt på pinterest.com och hittade det här receptet som ser alldeles himmelskt gott ut. Jag gillar caprese och jag älskar avokado. Kan ju inte bli annat än ljuvligt.

Klicka HÄR  för recept och se om du kan motstå.

Hemester-helg

Har ni hört ordet staycation? Eller den svenska varianten Hemester? Förmodligen inte. Det betyder "semester på hemmaplan".  Get it? Vacation - Staycation. Semester - Hemester.

Läste på Wikipedia att begreppet Staycation blev ett hett begreopp i USA sommaren 2008 när bensinpriset och den ekonomiska krisen gjorde att många amerikaner inte upplevde sig ha råd att åka på semester. De stannade hemma istället. Vacaction blev staycation.

Jag som hänger en del i sociala medier har väl mest förknippat det med att man tar en hotellnatt på sin hemmaort. Eller väldigt nära sin hemmaort. Vilket vi gjorde i fredags. Fredag eftermiddag checkade vi in på hotell i grannstaden, maken och jag. 

Inledde fredagskvällen med några shoppingärenden och en god middag  

och så avslutade vi kvällen med några timmar i hotellbaren.

Morgonen efter njöt vi av lång hotellfrukost. Så lång att vi nog var de sista personerna ut ur matsalen. Fördel för en som inte kan låta bli att plocka fram kameran... 

Barnen? Som alltid glada att få vara ensamma hemma. När vi ringde hem på söndagsförmiddagen för att berätta att vi strax var hemma, var svaret "Redan?!" Så kanske gör vi om det. 

Kortfattad mellorecension och helgens vinnare

Tyvärr, helgens Melloavsnitt blev en stor besvikelse. Jag hittade ingen favoritlåt och programmet som helhet var ingen hit heller. Men däremot fredagens På Spåret var en hit, då mina favoriter Parisa Amiri och Gunnar Wetterberg krossade förra årets finaliser Amie Bramme Sey och Gunnar Bolin. 

(bildkälla svt.se)

Heja heja! Hoppas ni vinner finalen också! 

Ett annat perspektiv

Såg ni Skavlan på SVT 1 igårkväll? Brukar inte titta, men råkade hamna framför reprisen imorse och det var nog meningen att jag skulle se just det avsnittet. HÄR (<-- klicka) är ett inslag i programmet som jag fastnade för. 

Som tonårsförälder gick det rakt in i hjärtat på mig. Och jag kommer hädanefter se lite mildare på sonens spelande...

Saknat fik, suuuupergoda kalorier och 80 is the new 20

Igår hade jag förmånen att kunna jobba nån timme från ett fik. På ett favoritfik som jag har så många minnen från, ända från när mamma och jag gick dit när jag var i Loppans ålder, till ett antal fikabesök med maken långt innan han var min make. Fast av nån märklig anledning har jag inte varit där på säkert femton år. Om man då kommer tillbaka dit så måste man nästan fira, eller hur? Med att unna sig något. 

Alltså om ni tycker det ser gott ut på bild, så var det ingenting mot hur gott det var i verkligheten. Såååå värt vartenda kalori. Fast nästan så jag hade önskat att det inte var så gott, för nu kommer jag vara konstant sugen på att gå tillbaka dit igen...

Lyxigt och mysigt att kunna jobba på ett fik. Men. Det hände en del märkliga grejor där, på det gamla anrika kondiset där de flesta besökarna är några tiotal år äldre än mig. Minst.

Vad som hände? Jo först var det två herrar i 80 plus-åldern som bråkade högljutt vid bordet bredvid mig. Det ven svordomar och oförskämdheter mellan dem. Och ett gäng äldre damer som satt bredvid på andra sidan fick också en verbal åthutning. Anledningen? För att den ena mannen hade paxat ett bord med en paraply, och den andra blev vansinnig för att han satte sig vid bordet och väntade på sin fru som var och shoppade fika och var tvungen att resa sig när den paxande mannen med paraply kom med sin fikabricka. Damerna bredvid blev utskällda för att de inte sagt till honom att bordet var paxat. "Vi trodde ni var i samma sällskap" sa de, lätt skärrade. "VAR I SAMMA SÄLLSKAP???!!" skrek mannen. "ÄR NI DUMMA I HUVUDET?!" Typ. Så skrek han. Och så några svordomar på det. En helt vanlig äldre man som man, innan man sett och hört honom skrika, aldrig skulle tro att han skulle kunna uppföra sig så. En farbror, typ. 

Nåja, farbrorn med paraplyn satte sig och den arga farbrorn och hans fru gick morrande därifrån. 

Men! Då dyker det upp två andra tanter. Som såg ännu äldre ut.

Och titta vad de gjorde! Hängde kläder på en statyett! 

Och man pratar om dagens ungdom... Jag säger Eighty is the new twenty, eller..? 

Jisses. 

Men wienerbrödet var såååå värt det. Och det var rätt kul att klädtanterna hade sen en lång utläggning om hur många gig de hade i sina mobiler och vilka mobilmärken som var på väg att släppa nya modeller. De hade full koll. 

Fantastisk fantasy

Tretton Oscarsnomineringar och fyra Oscars, bland annat Bästa film och Bästa Regi. Förra året alltså. Fick filmen The Shape of Water. 

Filmen hade helt flugit under min radar och det kan bero på att den saluförts som en fantasyfilm och såna brukar jag inte se. Men i helgen råkade jag snubbla över den. Hade väl egentligen inte tänkt sitta kvar och titta när maken började titta, men fastnade. 

En... lite udda... film. Vad är det med mig och udda filmer? Nu måste jag snart koppla av med en riktigt lättsmält feelgoodfilm, efter först sett The Favourite och nu denna. Men jag rekommenderar bägge! Varmt! Och jag föredrar ju udda filmer framför lättsmält feelgood.

Handlingen i The Shape of Water? 

Elisa, spelad av Sally Hawkins, är en stum städerska som jobbar på ett statligt laboratorium under sextiotalet och det kalla kriget. En dag upptäcker hon ett hemligstämplat experiment som verkar vara en humanoid amfibie. Hon börjar besöka varelsen i hemlighet och med tiden blir hon förälskad i den. När hon inser att forskare tänker döda den planerar hon att befria varelsen. 

Hade jag läst detta innan jag började kolla på filmen, hade jag nog aldrig börjat titta. Not my cup of tea. Men. Den var ju bra! Så titta på den, vet jag! Vi hittade den på C More.

Trailer hittar du HÄR. 

Påfyllning i porslinsskåpet

I helgen sprang jag på det här fatet som jag inte kunde motstå. Men jag tvekade läääänge innan jag slog till. Främst på grund av storleken. Inte användningsmässigt, men jag var lite osäker på om det skulle få plats i nåt skåp när det inte används...

Syns det hur stort det är?

Ok, om jag lägger det på golvet och ställer mig bredvid. Syns det bättre då?

Jodåsåatt. Ett nätt litet fat. Haha. 

Men det fick plats i skåpet. Nätt och jämnt. Men inte pga storleken, snarare för att det inte var ett tomt skåp...