Sommartider hej hej

Igår när vi gick och lade oss kändes det något märkligt att det var dags att skruva fram klockorna till sommartid. Med snö kvar på backen och minusgrader varje natt. Nej, sommartid kändes som ett för tidigt aprilskämt.

Men så vaknade vi till det här. Morgonsol genom köksfönstret.

Och i morgontidningen hade Ikea en helsidesannons och välkomnade sommartiden med underbar bild på fina trädgårdsmöbler i en berså. Om vi hade morgonsol genom köksfönstret, så var det nog betydligt kallare på trädgårdssidan. För i trädgården befinner vi oss fortfarande på gränsen mellan vinter och vår. Den där rackarns linjen med snö stör mig nåt vansinnigt. Det vill liksom inte töa bort, där i skuggan av planket.

Men upprymda av solen gjorde vi nåt som vi brukar i påsktid. Satte oss i bilen och körde på utflykt. Inte för att grilla på stranden som vi gjort nån påsk. Nej vi tog en sväng hit istället:

Höganäs!

Hrm... vems påse är det där?

Så ljuvligt att äntligen få lite påskkänsla. Om man lyfter blicken och tittar på den blå himlen istället för de snöplättar som ligger kvar här och där...

Favoritfiket i Höganäs

där Loppan satt och beundrade en hel hylla full med bröllopstårtsfigurer. Och valde ut den här. "En sån vill jag ha i min bröllopstårta, mamma!" . Nog för att hon har en mamma som gillar att ha framförhållning. Men så mycket som 20-25 års framförhållning brukar jag inte ha... Men nu när vi kommit hem ångrar jag nästan att jag inte köpte den och lade undan den. Tänk så käckt att plocka fram den en gång i framtiden när det väl är dags och säga att "den valde du själv ut när du var fem år gammal".

Undrar om det var gårdagens cirkusäventyr som inspirerade på lekplatsen, förresten?

 Så himla skönt att vi fick lite riktig påskkänsla och lite sol. Och ytterligare en ledig dag framför oss! Lovely! Älskling, kan vi köra tillbaka imorgon och köpa en bröllopstårtsdekoration till Loppan?

Ett cirkusäventyr

Cirkusen har varit på besök i grannstaden. Jag har själv bara varit på cirkus en gång i mitt liv när jag var liten och jag minns inte det som något som imponerade på mig. Jag minns bara att det var kallt i tältet, jag tyckte det var smutsigt och att det luktade hästbajs. Och att vi satt på hårda träbänkar. Men det var måååånga år sen och när Loppan i familjen såg annons för cirkusen i grannstaden så slog vi till . Så klart vi skulle gå på cirkus!

Många hade kommit på samma idé för kön var lång utanför tältet. Som inte alls var randigt i blått, vitt, rött, grönt och gult som Loppan hade föreställt sig det.

Och det var faktiskt inte så kallt som jag hade föreställt mig. Nuförtiden är de visst uppvärmda, cirkustälten. Nån hästbajsdoft märkte jag inte av. Dessutom det var mörkt i tältet så jag märkte inte av nån smuts. Men träbänkar var det fortfarande. Hårda såna.

Men allt var med. Akrobater och jonglörer.

Akrobater och jonglörer och hästar.

På en och samma gång.

En diskret sminkad och klädd clown som jonglerade med eld.

Till Loppans stora förtjusning, en ballerinatjej som visserligen inte gick på lina. Och som inte hade paraply, som Loppan hade föreställt sig.

Men som gjorde akrobatiska övningar i luften. 

Där var även katter som lärt sig agility. Och en trollkarl som såg ut som Harald Treutiger och som både trollade bort mikrosmå damer i lådor och körde motorcykel i managen. Sen kom hästarna. En hel drös hästar.

Som jag led när hästkarlen ven med piskan och det blixtrade till nära hästarnas huvud. Inte konstigt att de gjorde konster och reste sig på bakbenen och viftade med frambenen. Om det står en människa med en blixtrande piska framför en och slår i luften mitt framför ögonen på en? Nej, cirkus är fortfarande inget för mig. Jag tvivlar på att barnen vill gå nästa gång cirkusen är i stan. Men nu har vi varit där och det var en mysig familjestund. Trots att jag led med cirkushästarna.

I did it my way

 Jodå, det blev tårta igår kväll. Och den var ätbar. Riktigt god. Även om den blev gjord på ett liiitet annorlunda sätt än originalet.

Receptet finns här, om jag nu inte lyckats avskräcka nån från att testa.

Påskmatiné

Lejonkungen!

Smycke??

Hittade det här receptet i en recepttidning från mataffären och imorse efter frukost satte jag igång. För visst vill man ha ett smycke på buffén? Eller en god efterrätt en fredagskväll.

Kändes som en helt ok idé att börja baka då imorse, efter frukosten. Men det var ganska många moment. Så jag fuskade lite. Mala mandel skippade jag, eftersom jag hade mandelmjöl i skafferiet. Same same, eller? Ingen aning, har inte smakat än.

Nästa moment var att vispa äggvitor till fast skum och blanda ner mandelmjölet som man först blandat med socker. Note to self: köpa mer strösocker. Jisses vad mycket socker det är i alla kakrecept!

Kände mig nästan som en mästerkock när jag ritade två cirklar på bakplåtspapper, smorde dem med smör...

... och bredde ut smeten.

Sen. Sen kom det jobbigaste. Att röra kräm. Jag rörde och rörde och rörde. Hade jag varit mästerkock hade jag dött av stress bland kameror och bistra herrar och under tidspress. Maken gick förbi mig där jag stod och rörde och frågade om han ville att han skulle föreställa Per Moberg. Tack, jag undanbad mig. Och så fortsatte jag att röra. Och röra.

Och råkade sätta fel inställning på ugnen så det det tog extra tid i ugnen.Eftersom vi inte ätit tårtan ännu vet jag inte om det påverkat smaken. Men den ena delen såg lite ljusare ut än den andra... Samtidigt som den märkligt nog var mörkare i kanten och undertill. Ja jisses.

Men det gjorde inget att det tog extra tid i ugnen för jag var fullt upptagen med att röra kräm. Som aldrig ville tjockna. Jodå, tidsåtgång över 60 minuter, stod det i receptet. Jag tror att bara krämrörningen i sig tog så lång tid. Minst. Eller så var det för att det var tidigt på morgonen och jag inte riktigt vaknat än, som gjorde att jag tyckte det tog en evighets tid.

Men jag höjde värmen för kastrullen och plötsligt blev det färdigt. Äntligen!

Trodde jag. För när jag tog kastrullen från spisen hände det nåt i krämen. Den skar sig rejält. Bespar er bilder. Tur jag har Ekströms marsánkräm i skafferiet. Får fuska och göra kräm på den istället. Kallrörd kräm, svårt att misslyckas med.

Second note to self: Baka inte förrän du är säker på att du vaknat ordentligt!

Fortsättning följer. Ikväll serverar jag ett smycke på buffén. Eller nåt. Tur att jag köpte färdiga marsipankycklingar.

Påskpyntat

Förra veckan svor jag över att jag inte handlat de där fina prickiga påskfjädrarna jag tittade på för ett tag sen och som jag då tyckte var alldeles för tidigt att handla.

Häromdagen gick jag förbi en liten inredningsaffär som piffat sin skyltning med just såna prickiga fjädrar jag ville ha. Men de var så klart slut! Attans också! Jag måste ha sett rejält besviken ut, för plötsligt gick expediten runt och samlade ihop en hög med fjädrar till mig från hennes skyltning! Det kallar jag service!

Och nu står de här och bryter av mot alla ränder i mitt vardagsrum.

Älskar dem. Om nu julen varar till påska, kan inte påsken vara till jula? Jag vill inte plocka bort dem.

Förresten, ibland förstår jag inte riktigt hur vi tänker, maken och jag. Apropå jul och påsk. Varför hamnar alltid påskpyntlådan längst bak på vinden, bakom jullådorna?! För vem orkar släpa ner jullådor för att plocka fram en påsklåda när man bara några dagar senare ska sätta tillbaka allting? 

Tur att barnen kommer hem med påskpyssel så vi får lite färg i huset påskpynt i alla fall. Den här fina påskkärringen har dottern gjort på dagis.

Apopå färg, de här fina blommorna fick vi av mormor förra helgen. Ser nästan inte ut som tulpaner, så här helt utslagna och strax före de vissnade. Om den där kakan inte såg ätbar ut på sushirestaurangen häromdagen, så tycker jag att de här tulpanerna ser betydligt mer ätbara ut. Som marsipanblommor. Men nej, jag avstod. Jag tog ett tuggummi istället.

Så var det det där med att julen varar till påska...

När andra barn klädde ut sig till påskkärring hittade jag en liten tomteflicka i min soffa.

Och i mataffären hittade jag påskvörtbröd.

Och när sonen tränade fotboll igår kväll låg snöhögarna kvar intill fotbollsmålen.

Vältajmat

Lagom till sockerfrossarhelgen kom det inte bara ett, utan två buzzadorpaket i brevlådan. Alltid lika spännande. Vad det innebär att vara buzzador kan du läsa här.

Kan det innehålla nåt nytt smarrigt godis att testa tro?

Tandkräm?! Munskölj?! Jomenvisst. Aha, tuggummi! Nyttigt sådant, men dock. Nåja, det är väl inte så att vi behöver mer godis än vad som redan ligger och väntar på oss. Kan vara bra motvikt mot sockret. Och sonen har redan godkänt tuggummit.

Vill du också testa produkter kostnadsfritt och obetalt? Maila mig på smilebloggar@gmail.com så rekommenderar jag dig.

(Inlägg i samarbete med Buzzador, oralbtandkräm och fluzjunior)

Cookie truth

Häromdagen åt jag sushi till lunch och till efterrätt ingick en fortune cookie. Förresten, ska man äta dem? Jag var inte ens frestad.

Jag var mer intresserad av budskapet inne i kakan.

Påsk! Påsk! Påsk!



(bild via pinterest)

 Så blev det påskhelg och några dagars sockerfrosseri ledighet ligger framför oss. Underbart! Snön ligger kvar i backen utanför arbetsrumsfönstret och kylan biter i kinderna, men det är påsk. Och ledighet. Och man kan ligga i soffan och äta praliner och titta på film med gott samvete. För det är ju alldeles för kallt för att vara utomhus. Och så kan man gå på cirkus. För det har vi planerat i helgen.

GLAD PÅSK! Vi ses här, på instagram eller i verkligheten.