Tidigare ikväll. Grabbarna var på fotbollsträning och dottern och jag befann oss på ovanvåningen. Jag framför datorn (var annars?) i arbetsrummet och hon på sitt rum, i hallen, i vårt sovrum, i arbetsrummet, ja lite överallt. Utom i sonens rum, som för tillfället var stängt.
Plötsligt kom hon på en käck lek. Ställa sig på väska och låtsashoppa! Inte vidare lyckat. Hon trillade av, tjongade ömsom in i ett skåp ömsom mot soffan, men hon bara reste sig och klev upp igen på väskan. Till slut fick jag nog och gick bort och sa till på skarpen att hon inte fick stå på väskan.
Då tittade hon plirande på mig, pekade uppfodrande först på mig och sen på datorn. Och hennes blick sa allt. "Du, sätt du dig där vid datorn och sköt du ditt, så sköter jag mitt här!"
Ridå.
(Inspirationsbild från Carmöbel)
2 kommentarer:
*Skratt* Det var en underbar kommentar tycker jag!
PRECIS så är det just nu här i huset. Minstingen KRÄVER tuschpennor eftersom jag sitter vid datorn... (Du vill inte veta vad hon gör med pennorna, men jag ser det som ett offer jag gör för att få sitta här en stund.)
Usch vad jag har kommenterat dåligt de senaste dagarna. Jag har haft GRYM huvudvärk, men nu är den väck och kommentarerna haglar in hos dig! :)
Skicka en kommentar