Sen ett tag tillbaka har jag haft ett trädgårdsprojekt i åtanke och ett halvt öga på bevakning på just de växter jag bestämt mig för.
Jag har en rabatt där vi tog upp lagerhäggsbuskar från för nån helg sedan. De skulle jag ersätta med tre höga stammade vita benved. De ser ut så HÄR och skulle stå till höger om odlingslådorna ni ser på de HÄR bilderna.
Igår var jag på en plantskola och hittade exakt rätt växt. Fast det fanns bara två exemplar i rätt storlek.
Attans också!
Jag skulle ju ha tre och inte två! Det var bara att sucka och gå därifrån. Men. Så vände jag mig om och hittade en annan stammad växt. Som såg helt annorlunda ut och inte alls hade varit ens i närheten av min tankebana när jag funderat på vad jag skulle ha för att ersätta lagerhäggen.
Men plötsligt så var det ju precis såna här jag skulle ha! Och benveden var bortglömd. Svartplommon skulle jag ha! Som blommar som likt körsbärsträd med små rosa blommor.
Är det detta man kallar att vara pragmatisk? Att veta vad man vill ha, men inte ha nåt emot att snabbt tänka om, om förutsättningarna ändras och man står inför ett helt annat alternativ?
Ungefär som när vi skulle byta matbord för några år sedan. Vi var helt inne på att vi ville ha ett ekbord. Tills vi stod i butiken och tittade på det och jag vände mig om och där stod ett helt annat bord, vitt dessutom, och jag bara kände att där står det ju! Bordet vi ska ha! Precis som svartplommonträden.
Nu ska vi bara se till att få ner dem i jord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar