...men det kan tänkas att jag börjat spara ner tips och recept inför december. Jag är inte ute efter att tjuvstarta, ABSOLUT inte, men jag känner ett behov av att ha något att se fram emot nu när mörkret kommer över oss.
Jag har SÅ svårt för vintermörkret. Det är som en deprimerande våt filt. Jag jobbar på att få det att kännas som en varm tröstande filt istället. Jag har så mycket snurr i huvudet och tokigheter runt mig just nu som behöver landa och då tänker jag att funderingar på vilka julgranskulor jag ska ha, om jag behöver byta ut nån trasig ljusstake inför advent, om jag ska vänta till våren att byta ut köksgardinerna som jag inte fick tummarna loss att sy klart i somras, om jag ska köpa ett galet och absolut onödigt men ljuvligt julpynt jag såg i en tidning häromdagen... om jag kommer göra smörstekt rågbröd med lax, senapskräm och syrlig gurka eller smördegsgalette med brie, färska fikon och valnötter som jag precis sparat ner recept på. Lite sånt.
Tänker att det är ok att börja FUNDERA på sånt här nu, när vi har november runt hörnet (och går över till vintertid i natt, huvva!). Dagarna och veckorna går ju så himla fort.
Halloweentider och läskigheter. Halloweentider och påhittade läskigheter. Det är en sak. Men verkliga läskigheter i livet, det är en annan sak. Som den dokumentärserie jag snubblade över och strecksåg i veckan. Strecksåg med fasa. Ruskigt otäckt.
Vi närmar oss Halloween och jag måste berätta om en riktigt spooky upplevelse. Häromdagen tänkte jag på ett instagramkonto som jag inte sett någon aktivitet på under hela året. Har varit inne och kollat några gånger under året. Men! Så igår. Vad händer, tro ni? Det kommer ett inlägg! Hur spooky?!
HÄR är en annan spooky grej. Läskigt sminktips inför halloween.
1. Vi borde hylla alla mammor. Tänk att deras kroppar gör 3D-printing av människor!
2. En dag inser vi att en gång var våra föräldrar också nya på det här med föräldraskap.
3. Ett fantastiskt tips jag önskar jag läst om när våra barn var små.
Vissa fredagar är mer efterlängtade än andra. Även om veckorna går fort, galet fort, så kan vissa veckor vara så händelserika att de känns som en hel månad. Just denna veckan har varit en sån. En massa tråkiga jobbhistorier och sjukdomsrelaterade besked och händelser i min närhet. Det sjukdomsrelaterade sätter jobbhistorierna i perspektiv, livet är alltid viktigare, men samtidigt är jobb en del av livet...
Men nu är det fredagskväll och vi tänker om. På en massa frågor från den HÄR listan.
Tänk om du fick ett extra rum hemma, vad skulle det var till för?
Kläder!
Tänk om du kunde bli riktigt bra på en sport, vilken hade det varit?
Minigolf! :-)
Tänk om du kunde teleportera dig, vart skulle du åka först?
Italien!
Tänk om du fick öppna en butik, vad skulle du sälja?
Noggrant utvalda secondhandherrkläder. Eller maken skulle få göra det, så skulle jag inreda och piffa. Och vara med på alla inköpsresor!
Tänk om du fick vara med i en tv-serie, vilken hade du valt?
Hela Sverige bakar! Som jury. Tänk att få smaka alla dessa kakor. Eller jag hade nog velat vara med i den engelska versionen. Tycker den är lite charmigare.
Låt oss peppa igång helgen.
Helgen bjöd inte bara på utflykt bland en massa pumpor. Det blev även en liten skogsutflykt.
Svårt att låta bli när vädret lockar.
Dottern läste i veckan på TikTok om en gårdsbutik som sålde pumpor, hade självplock av blommor och erbjöd smarrig fika på belgiska våfflor med glass. Självklart blev det utflykt dit i helgen.
Jisses så mycket pumpor!
Nu kör vi efterlängtad helg. Vissa veckor är mer... intensiva... än andra. Intensiva och händelserika och inte alltid på det positiva sättet. Den här veckan var en sån. Nu lägger vi den till handlingarna och blickar framåt.
Imorgon är det lördag och det står nog utflykt på agendan.
Den som inte har lyckats knipa biljetter, kan med fördel kolla in gamla Hipp Hipp säsonger HÄR på svtplay. Eller om man sett föreställningen och inte fått nog. Jag gjorde tvärtom, jag laddade inför föreställningen genom att titta på gamla klipp.
Det är ju kanelbullens dag idag!
Minns inte när jag senast bakade kanelbullar. Men jag minns varför det var så länge sen att jag inte minns när det var. Kanelbullar är goda, nybakta kanelbullar är extremt goda, men. Det. Är. Inte. Kul. Att. Baka. Såna.
Varje gång jag bakar kanelbullar svär jag över det när jag kommit halvvägs. Det tar ju mer än en halv dag att få dem färdiga! All jäsning och in med plåtar i omgångar i ugnen.
Men. Igår gav mig ändå på att baka. Kan ha varit för att jag såg det HÄR receptet i mitt instagramflöde, med anledning av kanelbullens dag.
Det absolut godaste på en kanelbulle är mitten, och Zeina marknadsförde sina bullar med att beskriva dem som att det de har två mittendelar per bulle. Då kunde jag bara inte låta bli att baka!
Well... Mina blev inte lika snygga som hennes, men japp, det smakade absolut som extra mycket mittendelsmarr. Fast när jag bakat hela degsatsen ångrade jag mig att jag bara gjorde en tredjedel som Zeina visade. Resten gjorde jag som jag brukar göra. Exakt samma deg, men smaken blev faktiskt annorlunda. Alla bullarna jättegoda, men de med dubbelmittendel var extra goda. Så om 10 år eller så, nästa gång jag får för mig att baka och jag bortser från hur jobbigt jag tycker det är att baka kanelbullar, kommer jag göra alla bullarna som Zeinas. Att jag inte gjorde alla så, var för att det också var lite meckigt, min deg var lite kladdigare än Zeinas. Men om man ändå är mitt i ett meck, kan det vara värt det, när resultatet smakar himmelskt.
Oj, vilket kanelbullssvammel det blev.
Baka bullarna! Det är värt det! Och gör exakt så som Zeina visar i filmen.
... om dammsugare
... om att ha sett något med egna ögon
... om engelsk grammatik
... om engelsk stavning
... om sannolikheten att alltid bli slumpvis utvald
... med mattebekymmer
... om bananbröd
... om handdukar
Så var jag yngst i salongen igen. Såg den av Henrik Schyffert regisserade föreställningen Slutspelat med Marie Göransson och Krister Henriksson i helgen. Gissar att maken och jag var 20-25 år yngre än de flesta besökarna. Hade lite svårt att bortse från det, men det var en trevlig föreställning.
Nu längtar jag till nästa veckas teaterbesök, där jag är övertygad om att jag varken är yngre eller äldre än de flesta andra besökarna.
