Morgontrött

Om man stiger upp i ottan och knappt är vaken när man står på perrongen, passar det väl bara att ha pyjamasliknande byxor på sig? 

Stod jag och tänkte på imorse när jag stod på perrongen och tog den här bilden. För att sekunden efter konstatera att jag stod på fel perrong... Tackålov gick tåget till samma destination, men jag kom en kvart senare till jobb än jag planerat. Vaken? Nej, det var jag nog inte riktigt. Som sagt.

Spontanshopping

Jag skulle bara köpa en bit ost med mig hem från jobb... 

Soffläge och jobbläge

Lånar en bild från mitt instagramkonto från i söndags. Ser ungefär likadant ut just nu ikväll. Ungefär vad jag orkar med kvällstid just nu. 

Alltså, när ska man känna sig varm i kläderna på ett nytt jobb...? Och varför jobbar jag som konsult, kan man fråga sig, när det liksom ligger i sakens natur att man är ny på jobbet oftare än folk som inte jobbar som konsult... Håhåjaja...

Typ.

Inspirerande film

Diane Keaton. En av mina favoritskådespelerskor. Hon har en förmåga att välja filmer som är så inspirerande när det gäller kläder och inredning. Har ni sett Something´s gotta give (<-- klicka)? Älskar den! Vet inte hur många gånger jag sett den... 

Filmen vi såg i lördags var en Diane Keaton film. Hemma i Hampstead. Hon är lite till åren kommen men hon håller fortfarande stilen och jag tycker hon är superinspirerande. Och som vanligt är miljöerna och inredningarna i hennes filmer lika inspirerande. 

I filmen Hemma i Hampstead spelar hon Emily, som bor i ett pittoreskt hus i ytterkanten av Hampstead Heath. Inte långt därifrån lever enslingen Donald i ett självbyggt kyffe en bit i parken. När marken där Donalt bor skall bebyggas av lyxbostäder vägrar han att flytta och får oväntad hjälp av Emily i sin kamp mot myndigheterna.

En småmysig historia, som tydligen bygger på en sann historia, men behållningen är kläder, miljöer och inredning.

Men det spelar nog ingen roll vilken film man ser i den där biografen. Det blir en fullträff vilket som.

Sockervadd, chokladhjul och hundra karusellåk

Vi var på utflykt förra helgen. För att fira att vi börjat skolan och jobb igen. Eller, snarare för att överleva att vi börjat skolan och jobb igen behålla lite sommarkänsla. Och för att för några timmar låtsas att det var sommarlov och semester igen. 

Vi åkte över sundet. Till den danska huvudstaden.

För att roa oss här. Bland karuseller

sockervadd

chokladhjul 

mjuka frestelser

och godsaker. 

Vi vann inte den minsta lilla chokladbit och inte heller något gosedjur, men oj oj oj så många karusellåk vi hann med. Till och med jag, som normalt inte åker karuseller, hann åka både en och två och tre gånger. Och några till. 

Men det var bara en i familjen som var galen modig nog att ge sig upp i de högsta karusellerna. 

Tivoli i Köpenhamn. Vi längtar redan tillbaka dit.

Återhämtning, batteriladdning och filmfrossa

Minns jag att jag skrev om fredagskänsla i fredags? Det var väl ingen som trodde att jag skrev inlägget på fredagsmorgonen innan jobb? Nej, det hinns det definitivt inte med i arla morgonstund när klockan ringer kvart över fem och jag drygt en timme senare ger mig iväg till perrongen för jobbpendling. Nej, jag hade tidsinställt inlägget och skrivit det redan på torsdagskvällen. Så pass längtade jag efter fredagskänsla...

Nu blev det inte riktigt den fredagskänslan i verkligheten, för när jag väl kom hem från jobb fick jag världens spänningsvärk i både huvud och axlar. Jisses vad det tar på krafterna att vara tillbaka på jobb efter lång semester och jisses vad det tar på krafterna att vara ny på jobbet... Blä! 

Men! Nu är vi mitt uppe i helgen och nu fokuserar vi på det. Fredagskvällen stryker vi ett streck över och det underlättade lite när lördagen började så här. Med frukost i trädgården! 

Hade jag inte lusläst tidningen där jag satt, hade jag nog tillbringat hela lördagen där i soffan. 

Men jag läste en lockande bioannons och vi blev snabba att göra oss iordning och kastade oss in i bilen. 

Kolla förresten in min nya fina nyckelring som jag shoppade förra helgen när vi var iväg på äventyr -- inlägg kommer, jag har bara inte hunnit med! Visst är den söt? Och varje morgon när jag tar nycklarna påminns jag om en mysig familjeutflykt. Win win. 

Men tillbaka till bioannonsen. Vad var det som fick oss att överge trädgårdsmys för biobesök mitt på dagen?

Jo, en film som jag velat se länge gick plötsligt på den där biosalongen vi upptäckte för nån vecka sen. Minns ni? Klicka HÄR (<--) för det inlägget.

Miljön är sååå mysig. Både ute

och inne. 

I foajén utanför salongen.

Och inne i salongen. 

Fullt med läckra detaljer.

Och en bar!

Det finns inga ord att beskriva hur läckert det är att uppleva bio så här.

Eller så här, där vi hamnade när vi kom hem igen. Tillbaka till trädgårdssoffan och med film på datorn.

Och där fastnade vi, fram tills det blivit mörkt och maken fick väcka mig för att jag somnat framför Morden i Midsomer... 

Det blev en lördag med filmtema. Och välbehövlig återhämtning efter en intensiv jobbvecka. Och batteriladdning inför en förmodligen ännu mer intensiv vecka...

Vilken film vi såg på biografen? Håll utkik här så kommer det i ett separat inlägg. 

Fredag fredag fredag!

En stor fördel med att vardagen är över oss igen är att fredagskänslan är tillbaka. När man är ledig är det fredag varje dag och visst njuter man nåt alldeles vansinnigt av det, men det är inte riktigt samma sak som fredagskänslan när man längtat fem hela arbetsdagar. 

Lovely! 

Fredag. Och inga direkta planer för helgen. Får se vad vi hittar på. Väldigt sugen på att bara vara. Strunta i tvättbergen, dammråttorna och allt det där man inte hunnit med i veckan och bara andas. 

Vi får väl se. Nu ska vi bara överleva veckans sista arbetsdag. 

Party party party!

Så var det då dags att bestämma kalastema för den blivande tioåringen. Jag tror hon började planera strax efter jul. Och hon fyller år i slutet av september... Men häromdagen blev det klart. I år blir det gemensamt kalas med en klasskompis. På ett lekland. Huvva. Vi som sagt nej i alla år eftersom det inte tillhör våra favoritaktiviteter som vuxna... Och maken tvärvägrar oljudet. Japp, ljudnivån tenderar vara hög på såna ställen. 

Men i år blir det - till Loppans enorma förtjusning - äntligen av. Och jag får bita ihop och vara lekledare. Tillsammans med kompisens föräldrar. Och kanske, kanske, jag kan muta övertala storebror att göra oss sällskap...

Kärleksmums, skolstart och perrongfötter

Jag har ju helt glömt att visa bilder från förra veckans skolstart! Barnen började skolan (fyran och nian! Jisses...) och jag började nytt jobb. Naturligtvis blev det tårta på kvällen. Kärleksmumskladdkaka närmare bestämt. 

Och så här såg det ut på morgonen när Nian och Fyran gick iväg till skolstart. 

Och så här såg det ut när mamman stod på perrongen samma morgon. 

Hejåhå, nu är vardagen över oss.

Great minds think alike

Vi har haft och har många "nollor" i släkten det här året. Ett par 50-åringar, en 20-åring och en 10-åring. I söndags firade vi 120 år, dvs de två femtioåringarna och tjugoåringarna. 

Jag piffade våra presenter med sifferballonger (ni vet att ni kan hitta såna till nästan inga pengar alls på Systrene Greene va? Tips!!), och lite knalligt kalaspiff.

Förstod dock inte riktigt varför vi möttes av skratt när vi lämnade över presenterna.

Men när min present kom fram förstod jag. Vi hade haft samma idé!

Visst är det väl så att great minds think alike?