Knasigaste pepparkakhusprojektet

 

Minns ni att jag var superpepp på att göra ett annorlunda pepparkakshusbygge i år?  Jo men nog blev det visst annorlunda. Men inte så som jag trott.

Jag fastnade speciellt för DET HÄR bygget och jag bakade delarna ovan. När jag dekorerat dem och det var dags att montera kämpade jag för att få dem att stå upp, men det var hopplöst. 

Till slut fick det bli så här:

Tokigt eller hur? Helt galet vint och skevt, asymmetriskt och utan tak. Men jag fick ihop det! Och det står fortfarande.

Och faktiskt, det är ganska gulligt. Knasigt. Och gulligt. 

Årets gran(skog)

Årets gran är på plats! 

Eller årets granAR är på plats! Det blev nästan en granskog i år. Och de har ju faktiskt varit på plats redan en hel vecka. Låt oss titta. 

Så här ser det ut på vår entrésida. En garanterat barrfri gran. 

Eller ingen gran alls. Sommartid blommar en klätterhortensia där längs stolpen och juletid brukar den blom- och lövfria växten få agera julgran. Med belysning och piff. 

Att klätterhortensian får agera utegran har den fått göra i många år. Men på trädgårdssidan är det i år premiär för utegran. Minns ni att vi i höstas fällde ett gigantiskt träd där bland buxbomsbollarna? I väntan på att plantera ett nytt (mindre) träd där, får en julgran fylla hålet i rabatten under julen. Placerad i en parasollfot står den där och förhoppningsvis tar bort uppmärksamheten från rönnen därbak som är full med vattenskott... *skämslitegrann*

Kulor istället för ljusslinga. 

Men visst har vi även en gran inomhus. Trumvirvel. 

Haha, en oklädd gran. Eller klädd i sin transportklädsel. Vi tar en ny trumvirvel, tycker jag. 

Tadaaa!! Årets gran. Som ser ut exakt som förra årets. Och året dessförinnan. Och dessförinnan. Nästan så man kunde tro att det är en fejkgran som vi dammar av varje år. Jag lovar, det är det inte. Det märks inte minst varje år vi klär av och sopar upp alla barr...

Lucia med havre istället för saffran

Lucia! Var det ju i söndags.

Vem säger att man måste fira lucia med lussekatter? Man kan ju börja luciadagen med scones. Och så tar man lussekatterna senare. De gör vi även här. Börjar med scones och ta lussekatterna senare. Det kommer ett eget inlägg om årets lussekatter. Här kommer receptet på havrescones. 

16 scones, ca 8 port.

2 dl havregryn

6,5-7 dl vetemjöl

100 g mjukt eller tärnat smör

4 tsk bakpulver

1 tsk salt

1 tsk socker

3 dl mjölk

Gör så här:

1.

Sätt ugnen på 200 grader. Låt smöret bli rumsvarmt eller tärna det om du inte har tid med det och tillsätt sedan enligt nedan.

2.

Blanda havregryn och mjölk i en stor bunke. Låt stå fem minuter och svälla.

3.

Tillsätt 6,5 dl vetemjöl, salt, socker och bakpulver.

4.

Tillsätt smör samt knåda hastigt ihop till en kladdig deg. Tillsätt eventuellt lite mer vetemjöl om degen är mycket lös. 

5.

Klicka ut degen på bakplåtspapper och forma till 16 små fina scones eller 8 lite större. 

6.

Grädda i mitten av ugnen 16 minuter. 

7.

Ta ut och låt svalna någon minut innan du serverar dem .

Väldigt smuliga om man som vi var hungriga och ivriga att kasta oss över dem när de var nygräddade. Rekommenderar att låta dem svalna lite innan man äter. Och njuter. Jag gillar knastret av havregryn. 

Receptet hittade jag HÄR.

Chokladtomtar, gammal jäst och fullspäckat schema

Som alla år så här års rusar dagarna fram. Fattar inte att vi står inför en luciahelg! Samtidigt som det känns som det varit jul jättelänge - i butiker och på sociala medier - så känns det ofattbart att vi redan kommit så långt in i december. 

Jag jobbar fortfarande hemifrån och istället för julfestande med kollegorna på lokal, som förra året, är det julaktiviteter via datorn. Missade visst ett julquiz via teams igår kväll, men det ges fler tillfällen före jul. Om jag lyckas hitta tid till det...

Låt oss titta på lite bilder från min mobil från de senaste veckorna.

Häromdagen hittade jag de här två tomtarna i brevlådan. Utan avsändare. Hrm... två chokladtomtar. Sannolikt till barnen, men från vem? Vem ska man tacka, om det inte ligger med en lapp med hälsning från avsändare? Min hjärna gick på helvarv, vem kunde det vara? Jag testade med ett säkert kort och slängde iväg en försiktig fråga till den som stod överst på min lista av potentiella chokladtomtegivare. Dotterns gudmor. Nope, det var inte hon. Hrm... vem kunde det då vara? 

Nån timme senare fick jag svar på min fråga när jag sprang på grannfrun när jag var ute med soporna. Ni vet, hon som sommartid förser oss med rabarber och bär? Jodå, nu försåg hon oss med chokladtomtar. Härligt med goda (och givmilda) grannar. 💓 Men inte visste jag att hon även odlade chokladbönor... 

Förresten, ser ni golvet på bilden med tomtarna? Så glad att vi behöll golvet när vi renoverade. Blev så mycket snyggare med nya köket. Som förresten blev färdigt imorse! Inga fler hantverkare på ingång. Nu är det bara vårt jobb kvar. Måla lister, sätta upp gardiner, välja och montera fönsterbräde, få upp hyllor, anslagstavla, piffa... Finliret. Så skönt, äntligen! Bilder kommer, jag lovar! 

Vaknade i helgen och var sugen på att baka. Alltså, är det mer än jag som alltid har gammal jäst i kylskåpet? Det blev inget julbak just den dagen, men väl dagen efter. Återkommer i separat inlägg om det. Ett beprövat recept och ett nytt. Det nya blev en ny favorit. 

Något pepparkaksbak har vi inte hunnit med än. Men jag fortsätter att pinna inspiration. Och det står på attgöralistan inför denna helgen istället. 

Vad jag har gjort i övrigt de senaste veckorna? Förutom jobba, fundera över chokladtomtegivare och bakat? Jo, jag har utomhusfikat coronavänligt i en utedusch (!), jag har shoppat julklappar och gömt dem och glömt var jag gömt dem (suck!), jag har målat elementet i köket i samma färg som väggarna (en hit! Nu måste jag göra det i alla rum i huset!), jag har introducerat ett julprojekt som ingen annan i familj trodde på, jag har släpat hem två julgranar, jag har julpyntat en vintervilande klätterhortensia, jag har haft en dust med familjens yngsta tonåring om årets julkort (say no more, men jag brukar göra julkort med familjebilder och i år var vi inte överens om vilka bilder vi skulle ha) och tusen andra grejor. Och jobbmässigt har jag haft tusen teamsmöten, gjort långa powerpointpresentationer och sen tappat bort dem i ett moln och fått göra om dem, jag har planerat möten ända in i maj nästa år och jag har hoppats att dagarna och veckorna går lite lite långsammare än de gör...

Men än är det dagar kvar av december och än är det aktiviteter kvar på min attgöralista. 

Nu är det fredag! fredag! fredag! Have a good one!

Pepparkakspepp

 

(bildkälla)

(bildkälla)

(bildkälla)

(bildkälla)

Jag har visst snöat in lite på platta pepparkakshus i år. Nu har jag samlat en massa inspiration och är superpepp. Kanske blir det husbygge i helgen. 

Ut i naturen

Har nog aldrig varit så mycket ute i naturen som det här året. I vanliga fall när jag jobbar på kontor brukar jag passa på att ta en lunchpromenad så långt jag nu kan ta mig i närheten av kontoret på lunchpausen och samtidigt hinna få i mig lite mat. Jag är ingen stor lunchätare, så det funkar bra för mig. 

Men i år när jag jobbat hemifrån i nio (9!!!) månader har jag passat på att ta ordentliga lunchpromenader. Ute i "riktiga" naturen. 

I närliggande skog. Underbart. Har jag tid brukar jag även passa på att ta mig dit under helgen. Oftast får jag sällskap av herrn i huset. Förra helgen lyckades jag även få med dottern. Under protest dock, men jag tror att hon var rätt nöjd när vi efter vår promenad plötsligt stötte på den här:

En foodtruck! Gulaschsoppan var tyvärr slut, men vi försåg oss med andra godsaker. 

Nästan lite julmarknadskänsla. 💓

Lagring i molnet

 

Känslan imorse. Nästan. Efter att ha tillbringat halva torsdagen och en bra bit in på kvällen med att förbereda presentationsmaterial till ett styrelsemöte och koppla upp datorn morgonen efter och konstatera att filen var helt borta. Killarna på IT-supporten som brukar kunna trolla fram allt som verkar spårlöst borta gick bet. Bara att bita i det sura äpplet och börja om. 23 sidors powerpoint. Ja, jag vet, vem gör 23 sidiga powerpoints nu för tiden? Jag, uppenbarligen... Och ibland tydligen två gånger. 

Jodå, jag lyckades. Svettigt värre, men när det var dags att koppla upp till teamsmöte hade jag materialet klart. För andra gången. Jag tror jag fick med allt jag hade i första versionen. Men att döma av de stavfel och halva meningar jag upptäckte när jag visade den och höll min presentation, var jag nog ganska stressad när jag satte ihop den. 

Förresten, vem kom på uttrycket att man ska lagra i molnet? För mig låter det inte särskilt säkert. Lite som att låta nåt gå upp i rök. 

Önskelista

 

Så här års hör det väl till att det cirkulerar önskelistor. Jag har egentligen redan fått det som stått överst på min önskelista i många år, nämligen ett nytt kök, men jag gör väl ändå traditionsenligt en önskelista. Den kan gälla för hela nästa år, det behöver inte vara specifikt för julen. Jag fyller år till midsommar, så det är väl bra att ha lite framförhållning. Hrm... 

Nåja, här kommer lite från min önskelista. Jag kanske uppdaterar, eller publicerar den igen, när vi närmar oss jul. 

Till köket önskar jag nya underlägg, en kokbok och en hushållspappershållare. Eller underläggen vill jag nog ha i matrummet, men ändå. Det tillhör köksavdelningen. 

För att få ordning på mina smycken önskar jag smyckesskrin. Allra helst ett med fack till mina ringar, men man ska väl inte sätta begränsningar när man önskar så jag önskar även ett med små fack. Tänker att armband kan få plats i ett sånt. Men allra allra mest önskar jag ett till mina ringar.

För att lukta gott önskar jag, som alltid, parfym. Och för att sköta om mina skor, som pga av hemmaarbete inte luftas så ofta, önskar jag skoblock av trä. Storlek 38. Nu luftar jag tyvärr inte mina smycken heller så mycket, när jag jobbar hemifrån, men om jag skulle få ett smyckesskrin till mina armband kan jag ju även önska ett armband att stoppa ner i skrinet. 

Eller vänta, kommer det nån jultomte i år förresten? 

Man måste få lov att skratta lite i all coronaelände... 

48 paket och 48 luckor att öppna

 

Men titta här! Det blev visst paketkalendrar trots allt i år! För första gången någonsin. Eller egentligen inte, jag vill minnas att jag gjorde en till sonen när han var liten och det var ett himla meck att hitta 24 småprylar. Men att fylla en paketkalender med 24 godsaker var desto lättare! Eller 48 godsaker, för visst gjorde jag varsin till dem! Puh vad meckigt att packa in. Men deras reaktion och glädje var såååå värt mecket. 

Tjugofyra 

plus tjugofyra

Visst blir man väl aldrig för gammal för en kalender? Även maken och jag fick varsin. Inga hemmagjorda paketkalendrar men väl de här:

Niederegger marsipan till mig och espressokaffe till maken. 

Nu är vi alla redo att räkna ner. 

Nedräkningen har börjat

 

Försmak till advent

 

I söndags tog jag den här bilden och lade upp den på instagram där jag skrev att det nästan såg ut som sommar i trädgården, trots att det var 1a advent enligt kalendern. 

Lite senare samma dag såg det ut så här:

Kanske inte jättemycket med norrländska mått mätt, men icke desto mindre överraskande. Och väldigt vältajmat. Snöpremiär till advent! 

Vad gör väl det att det sen redan dagen efter var grönt och barmark igen... 

DIY-tips: Julkrans

 

(bildkälla)

Hittade det här tipset i mitt instagramflöde. Så himla käckt. En julkrans gjord på en rockring. Vira granris runt en rockring och få en extra stor krans. Tror minsann jag får gå ut i förrådet och se om vi sparat barnens rockringar. 

Fast jag får kanske först fundera ut var jag skulle hänga en sån stor krans... 

Lite svammel om adventsljusstakar, pelargoner, fönsterbräden och element i behov av lite färg...

 

Nu har utebelysningen kommit på plats även hos oss och jisses vad det strålar juleljus hemma på vår gata. Härligt! Imorse var det minusgrader och rejält kallt. Men trots kyligare väder så blommade min pelargon utanför entrédörren fortfarande! Såg lite knasigt ut med blommande pelargoner och julbelysning... Knipsade av och satte i en vas inomhus istället. Fast det ser kanske lite knasigt ut där också, med adventsljusstaken i bakgrunden... 

Apropå knasigt och adventsljusstake. Ser ni hur smal fönsterbrädan är? Eller den är obefintlig, för där är egentligen ingen fönsterbräda alls. Än. Men tackålov finns det tillräckligt med plats i fönstret att placera adventsljusstaken på. Perfekt. Då har vi hela december (och lite till) på oss att få tummarna loss att skaffa fönsterbräde till det nyrenoverade köket... 

Fast elementet som skymtar i vitt under fönstret ska jag banne mig ge mig an att måla i helgen! 

Pepparkakshustårta

 

(bildkälla)

Apropå pepparkakshus och pepparkakshustårtor... Här är en lite enklare variant på tårta med hus, men minst lika söt. Kanske det blir en sån i år..?

I år tror jag att jag kommer utgå från det HÄR receptet. 

Pepparkakshusplaner

 

(bildkälla)

Medan dottern har shoppat en pippi-pepparkakshus-byggsats googlar jag inspiration till mitt eget pepparkakshus. Jag tror att årets får bli nåt sånt här. 

(bildkälla)

Lite som på tårtan Loppan och jag bakade förra julen. Och förhoppningsvis lite stabilare än förra årets pepparkakshus...

(L)just i rättan tid

 

I somras installerade vi belysning i trädgården. Inte julbelysning! utan mer en åretruntbelysning för att lysa upp träd och buskar. Det var helt underbart, att mörka nätter slippa titta ut i ett svart hål i trädgården. Och framförallt såg jag fram emot att slippa mörkret den här årstiden, när det blir mörkt redan innan arbetsdagen är slut. 

Men vad tror ni hände? Lagom tills att resten av gatan satte upp sin julutebelysning blev det alldeles svart i vår trädgård! Elsystemet pajade. Utomhuselsystemet. Grannarna måste ha undrat om det var en markering från vår sida att släcka ner när alla andra tände? 

Nåja, efter nån vecka med extremt mörka kvällar och nätter ser jag nu äntligen fram emot att få lite ljusare tillvaro. Alldeles lagom till advent, då VÅR julbelysning ska upp. Var sak har sin tid. Och nu har vi även förutsättningar för det. 

Nedräkning närmar sig

 

Jisses, det är ju snart advent! Snart dags för adventskalendrar! Japp, även om jag försöker skoja med barnen att jag tycker de börjar bli för stora för den traditionen, så blir det kalendrar även i år. Med ätbart innehåll. Jag tänker fortfarande på den jag själv hade förra året, men jag har inte lyckats hitta någon sådan i år... Trist. Finns det månne en adventstomte som kan överraska mig? 

Adventstomte är man definitivt om man knåpar ihop egna kalendrar. Som vanligt kan jag inte låta bli att bildgoogla på såna. 

Det har visst blivit en tradition att jag, istället för att knåpa ihop paketkalendrar, nöjer mig med att bildgoogla sådana.... 

Hrm...vi får väl se. En vecka kvar. Eller 10 dagar, för att vara exakt. Och det är man ju, så här i nedräknartider inför jul.