Natti natti

(via pinterest.com)

Man har ju hört talas om barn som somnar innan de knappt hunnit lägg huvudet på kudden. Det har nog aldrig hänt med barnen i den här familjen kan jag säga. Aldrig. Bägge barnen har samma ovana. Lägger vi dem tidigt, somnar de sent. Lägger vi dem sent, somnar de ännu senare. 

Suck. 

Storebror somnar numera själv utan att nån nattar eller ligger bredvid. Men lillasyster. Hon. somnar. inte. Man ska läsa bok och ligga kvar. Tills hon pratat färdigt och snurrat tusen varv i sängen somnat. Många sommarkvällar har gått åt till att ligga bredvid varm och trött dotter som inte kunnat somna. Och när hon väl somnat är man själv antingen så trött att man kan natta sig själv på direkten, eller så får man landa en stund i tv-soffan innan man däckar. Att bege sig ut i sommarkvällen i trädgården är oftast ogjort, för det där magiska med sommarkvällen har försvunnit. 

Nåja. Det är ju övergående. Och man kommer sakna det. När de hux flux vuxit sig stora. 

Igår läste jag bok för henne och sen fick hon natta sig själv. I morse vid frukosten berättade hon att hon läst bok för nallen och sagt gonatt till nallen och låtsats att nallen var mamma. *ajmittmammahjärta* 

Nu sover hon. Efter att förmodligen läst bok och sagt gonatt till nallen igen. Efter att pappa läst bok för henne. 

Det finns hopp. *hållertummarna*