Filmteamet kom med bilar fulla av utrustning.
Här höll vi till. Och så här såg det ut innan all utrustning fyllde rummet.
En liten del av utrustningen.
Och så riggades kameror. Och jag hörde en massa ord som man bara sett och hört på TV. Dolly, c-film, klappa, kamera, tagning! för att nämna några. Nej, det är bara i Hollywood man säger action!
Apropå Hollywood så var det mer än jag som där i rättssalen fick lite tourettesvarning och fick lust att ropa Objection, your honour! I object! Overruled! How do you plead? och sånt. Men jag ombads att vara tyst. Knäpptyst. Och komma ihåg var jag hade händerna mellan varje omtagning. Och att inte dricka rekvisitavattnet som stod framför mig på bordet. Puh, det är tufft att vara skådespelare statist. Mycket att hålla reda på.
Men innan kamerorna gick igång var det sminkning. Av både skådespelare och statister. Sminkbordet var inte mer glamoröst än så här. Och min sminkning bestod bara av puder. Min vanliga hemmasminkning dög visst bra. Förutom då att jag behövde puder för att dämpa rodnad solbränna och svettglans. But I tell ya, man kan lätt bli beroende av att bli sminkad. Om än så bara att bli lite pudrad...
Scenkläder.
Och ja, det är precis som man föreställer sig nyhetsuppläsarna på TV! Viktigt vad man har på överkroppen eftersom det är det som syns, men under bordet gör det inget vad man har på sig eftersom det är utanför bild.
Fast mina knän (?!) kom visst i bild så jag fick vara klädd både upp och ner och byta shorts och gympaskor mot mörka byxor och riktiga skor. Skorna var kanske onödigt att byta, men man vill ju gå in i sin roll. Hrm...
Vad lärde jag mig av inspelningen? Jo att man måste ha tålamod. För det är mycket väntetid. Och många omtagningar.
Utanför fönstren var det strålande sol och varmt som sjutton. Lite varmt var det inne i tingsrättssalen också, så det där pudret var nog inte onödigt.
Lite käckt var det allt med klappandet som föregick ordet Action! Nej visst nej, det var visst bara i min fantasi. Klappandet föregick ordet Tagning! Men det var käckt det med.
Men jag då? Vilken roll fick jag som statist? Hrm... försvarsadvokat. Jomenvisst. Undrar hur de tänkte där.
Tycker jag ser mer ut som en nyhetsuppläsare.
Men jag passar nog inte som försvarsadvokat. För jag ömmade visst så för min klient att jag fick höra att försvarsadvokatrollen bara är ett jobb, så jag ombads lämna alla känslor utanför. För det kan väl aldrig vara så att jag rycktes med och spelade över lite...?
Ja jisses. All respekt till skådespelare, statister och filmfolk.
4 kommentarer:
Perfekt casting :-)
Tänk när vi ska gå på röda mattan och filmpremiär... Då ska vi nog glänsa så då behöver vi inget puder, hahaha. /M
Hollywood nästa!
Så jävla bra försvarsadvokat är du inte..!! Tur du bara är statist...
Han fick ju 8 år precis jag yrkat!
/Åklagaren
Haha, ja du har nog rätt. Fast det kunde varit värre, han kunde fått livstid...
:-)
Skicka en kommentar