OS-jetlaggad

 

Vi är mitt uppe i sommar-OS i Tokyo och jag erkänner, det går mig ganska spårlöst förbi. Jag sitter inte klistrad framför TVn och följer det. Förutom häromnatten. Har man en skejtande son och skate är för första gången en OS-gren och Sveriges representant stammar från grannstaden MÅSTE man ju bara titta. 

Men, eftersom OS utspelar sig på andra sidan jorden är det ju inte riktigt vänliga TV-tittartider... Kl 02:00 skulle det första av fyra heat börja. Oski, som vi höll tummarna för, skulle tävla i fjärde heatet och det skulle visas kl 04:00. Maken gick och la sig och satte väckarklockan på 3:55. Sonen och jag siktade på att hålla oss vakna. Gaalet, men ja, jag lyckades. Genom att beta av en hel drös avsnitt av det HÄR i avvaktan på att klockan skulle bli 02:00.

Halv fem bytte jag TV-soffan mot sängen. Oski gick inte vidare, men verkade glad ändå. Själv var jag glad över att äntligen få gå och lägga mig och glad över att ha delat ett tokigt, historiskt, TV-ögonblick med sonen. Och maken, som gjorde oss sällskap medan vi i ett stoked tillstånd höll andan och tummarna.  .