onsdag 3 oktober 2018

När man firar firar man rejält



Det är några veckor sen Loppan fyllde elva och vi har firat och firat. Vi är inte färdigfirade än, men vi kan väl titta på lite bilder från firandet så här långt. 






Elva år. Jisses... 






På självaste dagen väckte vi med presenter och skönsång. 






På kvällen hade vi bokat bord på favoritrestaurangen. Asiatisk buffé i all ära, men det var nog nåt annat som lockade lite mer.






Efterrättsbuffén med mjukglassmaskin!



Men nu var det ju faktiskt så att vi tjuvstartade firandet redan helgen före själva födelsedagen. På jubilarens önskemål. Om man är otålig är det inte alls dumt att tjuvstarta firandet. Och motiveringen till att dela upp firandet i flera kalas var "annars är allt över på en gång, precis som julafton. Nu får jag lite presenter flera dagar och mellan varje kalas kan jag se fram emot fler presenter. Då känns det som jag får fler presenter". Ja, hon är inte dum hon. 



Själv ser jag flera kalas som möjlighet att bjuda på olika menyer. Och man får festa till det med godsaker fler än en gång. Två släktkalas betydde två favoritmenyer. Ett kalas med afternoontea - smarrigt - och ett kalas med brunch - också smarrigt. 



Men först tittar vi på dukningen. 






Stjärnvimpel till en stjärna. Så klart. Första kalaset. Lagom mycket folk.






Ballonger blir man aldrig för stor för. Och självklart ska de matcha inredningen vara i favoritfärgen. (Vilken tur för mamman att dotterns favoritfärg matchar inredningen). 






Naturligtvis ska dukningen gå i blått om man gillar blått.







Afternoon tea. 
Scones med tillbehör. 
Snittar med smarrigt innehåll.
Småkakor.






Och tårta! Ehh... eller om man inte gillar tårta så får man hitta alternativ. Favoritkakan vaniljhjärta kan ju få agera tårta. 






Jaaa!! Äntligen presentöppning!



Helgen efter var det så dags igen. 







Att duka till kalas igen. Den här gången blev vi lite fler till bordet. Och under bordet. Missade helt att fotografera våra två fyrbenta gäster. Men den ena hade nog varit svår att fånga på bild, för hon var glad och sprallig och lekte stålmannen i trädgården. Jo, seriöst, hon hoppade och studsade med framben rakt framåt och bakbenen rakt bakåt så det nästan såg ut som en liten lurvig stålman i luften. 






Presenter igen!






Och även till mig! Det här sällskapet hade nämligen inte träffats sen jag fyllde år tidigare i somras. Innehållet i min paket har jag redan skrivit om HÄR (<-- klicka). 






Och vad stod på menyn för det här kalaset då?






Brunch.
Sånt som är gott att äta om man slår ihop frukost och lunch. 






Och återigen en "tårta" gjord på blandade favoritkakor. 



Det var de första kalasen det. Nu återstår kompiskalas. Men vi pausar nån vecka innan det är dags. Och vi pausar lite i det här inlägget innan jag berättar hur vi avslutade det sistnämnda kalaset. När gästerna gått hem. Men det kommer i ett eget inlägg. 



En hälsning till alla som firat så här långt:




Inga kommentarer: