Det är tur att man ibland är ute i god tid. Jag har tidigare berättat att Loppan sjungit lucia-sången på italienska sen länge. Fjärdeklassarna ska gå lucia på skolan. Och fröknarna tar det superseriöst. Vi har fått noggranna instruktioner om kläder, underkläder (!), längd på luciaklänningar, krav att de ska vara välstrukna (!) för att nämna några. Det gillar jag! Ska det vara, så ska det vara! Luciafirande ska man ta seriöst.
Alltså plockade vi fram Luciaklänningen i helgen. Nej, Loppan ska inte vara Lucia, hon ska vara tärna. Luciarollen lottades ut och Loppan vann inte. Men det var nog tur att vi var ute i god tid med att prova klänningen. Eller det kanske heter linne? Lucialinne? Anyway, det var tur att vi provade i god tid.
För kolla här:
Aningens för stor, eller? Haha, jag dog när hon fick den på sig. Vi hade köpt hennes vanliga storlek, men jisses så stor!
Tagen av tankar på stundande högtidlighet? Nej, jättearg för att klänningen inte passade..!
Jag får nog sy upp den en annan dag. Det var inte riktigt läge med upprörd Lucia-Loppa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar