Håkan och Lars

Medan jag lyssnar på Lars och tycker att låtarna, som jag tyckte var bra innan jag var på konsert, nu är ännu bättre, lyssnar dottern på Håkan och firar att hon och en kompis lyckades knipa två biljetter innan förköpsbiljetterna till första konserten tog slut. 

Hrm... borde jag också köpt...? Nja, jag fortsätter lyssna på Lars här hemma och varvar med Håkanlåtar i högtalarna. 

Old school på en fredag

Veckans fredagstema är Old school. Just ordet school får mig osökt att tänka på sonen som just nu är i full gång med nollningsaktiviteter som nybliven ingenjörsstudent. Men det var inte school som i skola det här inlägget skulle handla om.

När hyrde du senast en film?

Ibland hyr dottern nån streamingfilm. Men åh vad frågan väcker minnen. Från när man hyrde en moviebox och släpade hem för att titta på nån film som man somnade till... Eller alla gånger man stått i videobutiken och gått fram och tillbaka framför filmhyllorna utan att hitta nåt man var sugen på att se. Ungefär som idag när man surfar runt på alla streamingtjänster och inte hittar nåt...

När ringde du senast för att beställa nåt?

Brukar beställa pizza via en app. Likaså de flesta restaurangbokningar brukar gå att göra via appar. Jo men nu minns jag! Jag ringde ju och beställde frisörtid!

När skrev du senast ett handskrivet brev?

Handskrivna brev har jag nog inte skrivit sen jag var i mellanstadieåldern och hade brevvänner över hela världen. Vykort var många år sen jag slutade skriva. Men julkort envisas jag med att skriva och skicka analogt. 

Vem känner du som fortfarande har hemtelefon?

Ingen. Visste inte att möjligheten fortfarande finns. Ibland saknar jag vår egen. När man är ute och ska ringa hem, hade det varit skönt att slippa välja någon i familjen att söka på mobil, bara ringa ett nummer och vem som helst som är hemma kunde svara. Fast jag vill minnas att de sista åren vi hade hemtelefon var det aldrig nån som ville svara när det ringde...

När faxade du senast ett dokument?

1993. Minns det speciellt eftersom jag hade faxen i rummet bredvid mig på det kontor jag jobbade och där slutade jag jobba 1993. 

Laddar!

 

svtplay

Nån som har tips? På laddning och på sånt vi bör se, göra, äta när vi är där? 

Eller vänta, jag vet inte om jag behöver fler mattips. Jag har en fullmatad (haha, pun not intended) mapp på instagram med mattips. De flesta involverar pistage... 

Kökstips och bloggtips

Vill du veta hur man bäst skalar vitlök? Hur man knäcker ett ägg på bästa sätt? Hur man gör en smarrig äggröra på ägg, creme fraiche och gräslök? Hur man undviker göra äggröra i lemoncurden? m.m. Då tipsar jag om Anna och hennes blogg Anna i Portugal.

HÄR delar hon ett inlägg fullsmäckat med kökstips. 

En av de bästa föreläsningarna

 hittar du HÄR. The power of words.

Varmt, varmare, varmast

Nån som tänker be careful what you wish for...?

Bron över floden Wisla och en söndagsmarknad med icke-köp som grämer mig

Här kommer ett sista urval bilder från Krakow.

 

I Krakow finns det en gång- och cykelbro som heter Father Bernatekbron. Den sträcker sig över floden Wisla och förbinder de två områdena Kazimierz och Podgórze. Bron byggdes 2010 och är uppkallad efter fader Laetus Bernatek, grundare av ett sjukhus.

Fullt med kärlekslås.

Och fullt med balanserande skulpturer av konstnären Jerzy Kedziora. 

Nästan lite läskigt. Men himla käckt. Är du uppmärksam ser du nåt annat på bilderna. Vi zoomar in lite och kollar. 

En luftballong

Förankrad i flodbanken finns en observation balloon, från vilken man kan dela upplevelsen av en panoramautsikt på 150 meters höjd tillsammans med 29 andra människor. Resan tar 10-12 minuter. Vi avstod. 

Jag blev yr nog att gå på bron och titta på de balanserande statyerna.

Visst ser det läskigt ut på håll?

Vill man se Krakow på håll på annat sätt kan man med fördel bege sig upp i Krakow eye. Pariserhjul, typ London eye. Det avstod vi också. Hur ska man hinna, när man har fullt upp med sånt HÄR? 

Men vi hann ju faktiskt besöka både Schindlerfabriken och Banksymuséet, så vi satt inte bara och chillade på uteserveringar. Även om det kändes som vi chillade mycket. Men så är det också en av våra favoritsysselsättningar. Hehe. 

En annan favoritsysselsättning är att gå på marknad. Vår sista dag var det marknad i de judiska kvarteren. Ni minns, där vi åt Zapienkanki. 

En blandning av smycken, kläder, skor, väskor... Lite av varje. En del fejkmärken. Men en hel del frestelser. 

Fastnade länge framför de här badgesarna (eller? vad heter det?). En hel del som hade varit kul att sätta på kavajslaget på jobb, men jag avstod. 

Det fanns lite av varje där.

Precis innan marknaden stängde hittade jag en väska (som inte fastnade på bild) som jag försökte pruta på. Två damer stod i försäljningsståndet och den ena var superbestämd att det inte gick att pruta, men den andra var mer tveksam. Jag gav upp och gick därifrån och tänkte att attans också, hade det bara varit hon som var mer tveksam så hade jag nog fått ner priset. Vad jag tänker idag? Jag retar mig på att jag inte köpte den! Oprutad. För jag tänker fortfarande på den. Naturligtvis har jag googlat som en galning efter en liknande väska, men ingen ser ut och är av samma kvalitet som den jag dumsnålt nog lämnade bakom mig, på ett marknadsbord i Krakow... 

Nåja, vad är väl en bal på slottet... Det är ju inte så att jag inte redan har tillräckligt med väskor...

(Nu när jag tittar på bilderna ovan ångrar jag nästan att jag inte köpte de två andra väskorna på bild.. och körsbärsbyxorna... och den grönblå klänningen...)

Ännu ingen höst i sikte..

 

💛

Sånt jag funderar på

Vi har relativt nya grannar på bägge sidor om vårt hus. Eller kanske inte i ena huset, de har nog bott där två, tre år nu. I det andra har de inte ens flyttat in än. De har hållit på att renovera i fyra månader, men lär väl flytta in nästa månad. Men huset har varit tomt i två år (dödsbo).

Men jag har funderat på en sak. Jag fortsätter att kalla husen för de tidigare grannarnas namn. På ena sidan är det Lindas hus och på andra Elvys. Fast det är som sagt ett tag sedan de flyttade ut... Är det en åldersgrej? Att man hänger kvar i det förflutna?

Nu börjar det

Vill inte ens räkna hur många månader det är kvar, men igår den 24 augusti dök det första julrelaterade inlägget upp på instagram.

Halloweenpynt har jag sett i butikerna sen nån vecka tillbaka. 

I min hall står badväskan fortfarande packad och redo för nästa strandbesök. Jag har inte gett upp sommaren än. 

Maten i Krakow

Jag har ju inte visat alla Krakowbilder än! 

Om jag skulle peka på en sak som tilltalade mig med Krakow så skulle jag säga café- och restaurangkulturen. Så många mysiga ställen. Nu var det galet varmt när vi var där så vi satt mest på uteserveringar, men det såg så himla mysigt ut inne på många ställen. Vill absolut tillbaka nån gång på senhösten istället. För att sitta inne och mysa på fik. Nu satt vi ute och mös. Inte dumt det heller. 

Låt oss titta. 

En zucchinipaj gömde sig där under ruccolan.

Supermysigt!

Fast vi att som sagt mest utomhus.

Nåt av det godaste jag åt.

En mysig restauranggränd.

Mindre mysig display av kött...

Fler mysiga uteserveringar. Kändes som de borde vara nånstans vid Medelhavet och inte i Polen.

Hur mysigt?

och hur frestande?

Fast vi fastnade här

och tog en vätskepaus i värmen.

Ok. Jag erkänner. Just detta stället blev en favorit och vi hann gå dit både en och två gånger. Och det kan tänkas att det slank ner både bakverk och en starkare vätskepaus. 

När det gäller bakverk fanns det många frestelser. 

och stavas det pistage och munk i samma ord så kan inte jag motstå.

Syns det att jag var pepp på att testa den?

(Fast den var inte riktigt så god som jag väntat mig. Trots pistagefyllning).

Ni som känner mig eller läser min blogg vet vid det här laget att jag alltid har en kortlek i väskan. 

Något udda markering av beställning. Träsked med nummer 11 på, betydde att vi väntade på pommesen vi beställt till kortspelet.

Det här var visst en polsk (Krakowsk?) specialitet. Snabbmat. Typ som en halv baguette med topping och ost, tillagad som en pizza. Det fanns hur många toppings som helst att välja mellan. God snabbmat på kvällskvisten.

Zapienkanki, heter de visst.

och var jättepoppis. På ett torg i de judiska kvarteren flockades folk kring det här huset som var fullt med luckor där det såldes zapienkankis. Det var som ett runt hus, så det var lika många luckor på andra sidan, som inte syns på den här bilden.  Köerna var lika långa till varje lucka. 

Supermysigt kvarter, förresten, det judiska. Runt torget och den här byggnaden var det fullt av små restauranger och barer. Och på söndagen var det marknad på torget. Grämer mig fortfarande över ett köp jag inte gjorde, dumsnål som jag är. Fast marknaden kommer i ett annat inlägg. 

På det här lilla fiket/baren med fransk/italienska vibbar satt maken 

och drack en espresso medan jag gick varv efter varv på marknaden.

Det här var en specialitet som maken vågade sig på att testa. Nån sorts schnitzel och potatis och stuvad kål, tror jag det var. Lite rustikt. Riktigt gott hälsar maken. 

Apropå mat på resor så älskar jag att gå i mataffärer. Går hylla upp och hylla ner och kollar på allt. Snacks- och godishyllorna är roligast. Älskar de här förpackningarna. Vet dock inte hur nåt av dem smakade, för jag nöjde mig med att beundra förpackningarna. Extra kul var det att den här mataffären låg vägg i vägg med vårt hotell.

Överallt i Gamla stan stod gatuförsäljare och sålde en annan specialitet. Kringlor. Typ pretzels. Det fick bli det allra sista jag köpte på resan och det sista i matväg. Köpte en på flygplatsen för mina sista mynt. Så exotiskt det känns med mynt, förresten! Helt galet att man blivit helt bortvand från mynt här hemma. Gillar inte alls att vi gått ifrån kontanter, men det är lite jobbigt när man är på resa att vänja sig vid de olika myntvalörerna. Minns knappt hur det var och vilka vi hade i Sverige...  I Polen heter valutan zloty. Kändes också ovanligt, för nu är man så van är det är euro överallt.