Midsommarfirat

Men vilken tur vi hade med midsommarvädret i år! Det kom typ tio regndroppar på midsommaraftons morgon och en superkort omgång till på sen eftermiddag. Men inte mer. Och det var inte fler droppar än att vi bara hann konstatera Oj, det regnar? tills det var över igen. 

Här kommer ett annat regn. Ett bildregn. 

Midsommartid är traditionernas tid, eller hur? Åtminstone för oss. Sen torsdag eftermiddag brukar vi ge oss av. Försöker packa minimalt, men det blir ändå en hel del för tre nätter. Fast i år var det lite mindre packning än vanligt, eftersom en i familjen valde att avstå i år. Gissa vem? 

Men traditionen med färdkosten halvvägs höll vi fast i. Gissa vem som valde salladen? 

Drygt tre timmar senare var vi framme. Tog emot nycklarna till stugan, ryckte ut badväskan från packningen och begav oss hit:

Några i familjen var extremt badsugna. 

Gissa vem som var badvakt/fotograf?

 Härligt att vara på plats på midsommaraftonsmorgon. I år satte jag för säkerhets skull väckarklockan på ringning. Förra året sov vi så gott i vår lilla stuga att vi nästan missade halva midsommarafton... 

Så kan man ju inte ha det, man vill ju inte missa midsommarfrukosten. 

Och alla förberedelserna. 

Dagens outfit. Eller förmiddagens outfit. Efter lunch och midsommarstångresning åkte shortsen på. Det. Var. Varmt. 

Superidylliskt, att vara med och klä midsommarstången. I år var det ingen i familjen som ställde upp i dansen kring den dock. Prova lyckan i tombolan var det nån som absolut inte ville missa. Dock var hon övertygad om att just den lotten hon råkade tappa bort var en vinstlott... Nja... ingen större förlust i så fall tycker jag. Plastfotbollar och leksaksvindflöjar har vi ingen direkt användning för längre... Tror vinsterna låg i den klassen. Men ingen midsommar utan tombola-lotter!

Och ingen midsommar utan jordgubbar och glass. Och tårta gjord på rice crispies. 

Man kan ju heller inte avstå från det årliga midsommardoppet. Naturligtvis hade vi glömt pump så det fick bli manuell uppblåsning av luftmadrassen. Som jag inte tror att nån använde... Nåja. Det badades i alla fall.

Och en lååång midsommarafton avslutades med ännu mer mat. (Det här var inte min tallrik, riktigt så här mycket mat fick inte jag i mig). Men grilla måste man ju. När det är midsommar. 

Och säga gonatt till midsommarstången som står där så ensam i sommarnatten, när alla midsommarfirare begett sig hem till stugor, tält och husvagnar. 

Dagen efter vaknade vi - utan väckarklocka - till ännu en solig sommardag. Och ett dignande frukostbord. Med rester från midsommarlunchen. 

Förmiddagen tillbringade några i vårt sällskap med att ta en långpromenad. Vi andra tillbringade några timmar här. 

På stranden bakom vassen! Jamen, Beach 2019. Sola i vassen. Hehe. Bokstavligen.

Och som alltid när jag är på stranden fascineras jag av att alla andra människor utom maken och jag verkar vara flockdjur. Det slår aldrig fel, stranden kan vara helt folktom, som det var just den här förmiddagen (det blåste lite kyliga vindar), men nog sjutton kommer folk och lägger sig alldeles intill oss. En meter från makens fötter placerade sig ett sällskap på tio pers! Och resten av stranden var helt folktom! Varför väljer man att lägga sig så nära? Jag blir lika förundrad varje gång. 

Förundrad var jag också över vädret. Det var alldeles ljuvligt, trots några timmar med kyliga vindar på förmiddagen. Det var ju trots att sol! Hela tiden. 

Och tillräckligt varmt för att det var alldeles underbart att äta restlunch och lösa korsord i skugga after beach. 

Strax därefter tog jag en eftermiddagspaus och vilade en stund. Jag tror vi tar och pausar det här inlägget här också, så återkommer jag kanske med de sista bilderna i ett eget inlägg.