Igår roade sig barnen på egen hand (som de saknat sina kompisar!) så maken och jag passade på att göra en kulturell utflykt. Ja, ni ser väl vad det var som lockade oss. Italia. Bilder från Italien, det kunde vi ju inte missa!
Eh... lite udda bilder. Men just den här gillade jag. Jättemycket. Inte alls som de andra bilderna. De var... eh... lite... eh... om man säger, inget att visa barn...
Men!
Där var två andra utställningar som var desto bättre! Bland annat Bending Reality av Erik Johansson. Ni har säkert sett hans bilder på nätet, men så fascinerande att se dem "på riktigt" och på nära håll. Vilka bilder!
Snacka om bending reality. Foton i konstiga perspektiv och proportioner. Overkligt men verkligt.
Just denna måste man se på riktigt och på nära håll. Framgår nog inte riktigt här hur snygg övergången är mellan de delar av bilden som är målad och de som är ett fotografi. Sååå läckert!
Den här hette Demand & Supply. Om du kollar på datorn, dubbelklicka på bilden för att göra den stor, om du kolla på mobil försök dra ut bilden med fingarna så du ser tydligare. (Det behöver du inte göra på bilden av mig, haha!)
Imminent, heter den här. Nära förestående. Haha, kolla in mig på bilden, ser ju ut som att jag är rädd att klotet ska rulla ner över byn på riktigt!
I ett av utställningsrummen rullade en TED talks film där Erik visar och berättar hur han skapar bilderna. Sååå fascinerande. Kolla här:
Vilket jobb! Helt galet!
Den andra utställningen som fascinerade var en samling bilder av kvinnliga fotografer. Eller rättare sagt kvinnliga pionjärer i fotohistorien med foton av Nelly Gunnarsson, som var verksam 1903-1928.
Där fanns bland annat den här installationen, där man kunde roa sig att ta gammaldags ateljéfoton med sin mobil, om man ville. Och de ville vi så klart. Där gick vi loss en stund.
Men det som fascinerade mest var faktiskt det här:
Inte bara fotomotiven i sig, utan inramningen av dem.
Man är ju van att se såna här gamla foton inramade i sirliga mörka gamla ramar, eller tunna enkla metallramar. Eller ovala blanka mörka ramar. Det blev en helt annan bildupplevelse när de var inramade så här.
Inspirerande. Jag ska nog ta och rota i gamla fotohögar av tidigare generationer och se om jag ska göra nåt liknande.
Men Erik Johansson och hans bilder. Sååå fascinerande som sagt! Och Italien-bilderna? Näe, fortsätt hellre att kolla in mina Italienbilder här på bloggen! :-) Jag lovar, det kommer flera!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar