Jisses vad trött jag är på morgonen! Eller jisses vad trött jag är hela tiden. Men framför allt på morgonen när klockan ringer. Den här mentala monologen utspelar sig varje morgon:
Jag: Klockan ringde, upp och hoppa!
Jag: Åååååhhh nej, jag dööööör så trött jag är! Jag orkar inte..
Jag: Jo, stig upp nu så behöver du inte stressa.
Jag: Neeeej... jag vill inte! Jo jag vill, men jag ooooorkar inte.
Jag: Stig upp nu! Du blir inte piggare av att ligga kvar en kvart till!.
Jag: Nej men jag ooooorkar inte... Jag dööööör av trötthet. Jag ställer klockan på snooze.
Jag: Stig upp!
Jag: Nej, jag kan inte bara stiga upp mitt i en snooze!. Antingen stiger man upp prick, kvart över, halv eller kvart i. Inte kan man stiga upp 22 över. Eller 17 över. Eller 28 över.
Jag: Suck, jag ger upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar