Häromdagen när Loppan och jag var på julutställning så passade vi även på att kolla in en annan utställning.
Den här fina grisen markerade gränsen mellan utställningarna.
Och det här finklädda, anonyma, paret välkomnade oss i dörren.
Lite jul var det allt, även där.
Men mest dockor.
I fina hembygdskläder.
Och lite annat.
Tydligen så många - eller så fina? - att de hamnat i Guiness Rekordbok?
Och precis som i julutställningsavdelningen så hade Loppan svårt att slita sig. Den ena dockan var finare än den andra. Och märkligt nog så hittade vi Pippi där mitt bland alla hembygdsdräkter. Men svenskare blir det väl knappast?
Men till sist lyckades vi slita oss. För Loppan hade ju läst den här skylten när vi gick in på området.
Och där, alldeles ensamma, hon och jag, i ett stort fikautrymme, med minimalt utbud och minimala priser fikade vi.
Med världens största chokladboll, som varken hon eller jag orkade äta upp.
Nån mer än jag som reagerar över var Loppan håller händerna på nästan alla bilderna?
Lustigt, för det ser ut precis som när storebror var liten och i värsta "pilla på allt"-åldern och jag brukade säga till honom "inte röra, händerna på ryggen!" och då brukade han hålla händerna precis så. Minns inte att jag sagt det till henne, men det sitter kanske i generna..?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar