En jul när mor var liten

Nån gång i slutet av september, början av oktober började Loppan sjunga julvisor för oss. Alice Tegnérs En jul när mor var liten har vi hört många många gånger. Så när jag häromdagen läste en annons för en julutställning som hette just "En jul när mor var liten" kunde jag så klart inte låta bli att åka dit med Loppan.

..."in där klev en julebock. Skäggig och med luden rock. Han tog ur en pååååse, små paketer upp".

Som vi undrat hur han sett ut, den där julebocken. Nu vet vi.

Fast jag tyckte den här var lite käckare...

Utställningen bestod av olika julrum, möblerade efter olika tidsåldrar.

Alice kanske?

Just det här rummet fascinerade både Loppan och mig. 

Vi fick inte riktigt ihop hur pojken fick plats i den där lilla sängen...

Och så hittade vi nåt spännande under sängen.

En potta!

Ja, det var nog inte en nutida miljö, just den där.

Men den här kändes lite mer bekant.

Granpyntet och ni kanske ser nåt bekant där till vänster i bild.

Jomen visst var det Kalle! Som vi sett på julafton. Fast jag fick förklara varför bilden inte var i färg och vem fabrorn på tavlan över TVn var...

För dagens sjuåringar är inte vana vid svartvit tecknad film. Och inte vet de heller vem Arne Weise är.

Ett intressant möte mellan dåtid och nutid, eller hur?

Jämnåriga barn, lite olika klädstil.

De här pappersjulbonaderna fascinerade Loppan. 

Eller rättare sagt, hon fascinerades av hela utställningen och efter en fikapaus och besök i en annan utställning i samma hus (kommer i eget inlägg) ville hon gå tillbaka och titta en gång till.

Jul fascinerar.

De här hängande papperstomtarna fascinerade mig. För jag vill minnas att jag haft såna när jag var liten.

Men de måste ha varit köpta på en loppis eller nåt, för riktigt så gammal är jag inte...

Som sagt, en fascinerande utställning.

Och visst är jul intressant. Och lika intressant är det att fundera över hur framtidens jul kommer se ut.