Hittade det här receptet i en recepttidning från mataffären och imorse efter frukost satte jag igång. För visst vill man ha ett smycke på buffén? Eller en god efterrätt en fredagskväll.
Kändes som en helt ok idé att börja baka då imorse, efter frukosten. Men det var ganska många moment. Så jag fuskade lite. Mala mandel skippade jag, eftersom jag hade mandelmjöl i skafferiet. Same same, eller? Ingen aning, har inte smakat än.
Nästa moment var att vispa äggvitor till fast skum och blanda ner mandelmjölet som man först blandat med socker. Note to self: köpa mer strösocker. Jisses vad mycket socker det är i alla kakrecept!
Kände mig nästan som en mästerkock när jag ritade två cirklar på bakplåtspapper, smorde dem med smör...
... och bredde ut smeten.
Sen. Sen kom det jobbigaste. Att röra kräm. Jag rörde och rörde och rörde. Hade jag varit mästerkock hade jag dött av stress bland kameror och bistra herrar och under tidspress. Maken gick förbi mig där jag stod och rörde och frågade om han ville att han skulle föreställa Per Moberg. Tack, jag undanbad mig. Och så fortsatte jag att röra. Och röra.
Och råkade sätta fel inställning på ugnen så det det tog extra tid i ugnen.Eftersom vi inte ätit tårtan ännu vet jag inte om det påverkat smaken. Men den ena delen såg lite ljusare ut än den andra... Samtidigt som den märkligt nog var mörkare i kanten och undertill. Ja jisses.
Men det gjorde inget att det tog extra tid i ugnen för jag var fullt upptagen med att röra kräm. Som aldrig ville tjockna. Jodå, tidsåtgång över 60 minuter, stod det i receptet. Jag tror att bara krämrörningen i sig tog så lång tid. Minst. Eller så var det för att det var tidigt på morgonen och jag inte riktigt vaknat än, som gjorde att jag tyckte det tog en evighets tid.
Men jag höjde värmen för kastrullen och plötsligt blev det färdigt. Äntligen!
Trodde jag. För när jag tog kastrullen från spisen hände det nåt i krämen. Den skar sig rejält. Bespar er bilder. Tur jag har Ekströms marsánkräm i skafferiet. Får fuska och göra kräm på den istället. Kallrörd kräm, svårt att misslyckas med.
Second note to self: Baka inte förrän du är säker på att du vaknat ordentligt!
Fortsättning följer. Ikväll serverar jag ett smycke på buffén. Eller nåt. Tur att jag köpte färdiga marsipankycklingar.
1 kommentar:
Åh, jag tror att den smakade underbart!
Kram Jenny
Skicka en kommentar