Cirkusen har varit på besök i grannstaden. Jag har själv bara varit på cirkus en gång i mitt liv när jag var liten och jag minns inte det som något som imponerade på mig. Jag minns bara att det var kallt i tältet, jag tyckte det var smutsigt och att det luktade hästbajs. Och att vi satt på hårda träbänkar. Men det var måååånga år sen och när Loppan i familjen såg annons för cirkusen i grannstaden så slog vi till . Så klart vi skulle gå på cirkus!
Många hade kommit på samma idé för kön var lång utanför tältet. Som inte alls var randigt i blått, vitt, rött, grönt och gult som Loppan hade föreställt sig det.
Och det var faktiskt inte så kallt som jag hade föreställt mig. Nuförtiden är de visst uppvärmda, cirkustälten. Nån hästbajsdoft märkte jag inte av. Dessutom det var mörkt i tältet så jag märkte inte av nån smuts. Men träbänkar var det fortfarande. Hårda såna.
Men allt var med. Akrobater och jonglörer.
Akrobater och jonglörer och hästar.
På en och samma gång.
En diskret sminkad och klädd clown som jonglerade med eld.
Till Loppans stora förtjusning, en ballerinatjej som visserligen inte gick på lina. Och som inte hade paraply, som Loppan hade föreställt sig.
Men som gjorde akrobatiska övningar i luften.
Där var även katter som lärt sig agility. Och en trollkarl som såg ut som Harald Treutiger och som både trollade bort mikrosmå damer i lådor och körde motorcykel i managen. Sen kom hästarna. En hel drös hästar.
Som jag led när hästkarlen ven med piskan och det blixtrade till nära hästarnas huvud. Inte konstigt att de gjorde konster och reste sig på bakbenen och viftade med frambenen. Om det står en människa med en blixtrande piska framför en och slår i luften mitt framför ögonen på en? Nej, cirkus är fortfarande inget för mig. Jag tvivlar på att barnen vill gå nästa gång cirkusen är i stan. Men nu har vi varit där och det var en mysig familjestund. Trots att jag led med cirkushästarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar