Förra veckan svor jag över att jag inte handlat de där fina prickiga påskfjädrarna jag tittade på för ett tag sen och som jag då tyckte var alldeles för tidigt att handla.
Häromdagen gick jag förbi en liten inredningsaffär som piffat sin skyltning med just såna prickiga fjädrar jag ville ha. Men de var så klart slut! Attans också! Jag måste ha sett rejält besviken ut, för plötsligt gick expediten runt och samlade ihop en hög med fjädrar till mig från hennes skyltning! Det kallar jag service!
Och nu står de här och bryter av mot alla ränder i mitt vardagsrum.
Älskar dem. Om nu julen varar till påska, kan inte påsken vara till jula? Jag vill inte plocka bort dem.
Förresten, ibland förstår jag inte riktigt hur vi tänker, maken och jag. Apropå jul och påsk. Varför hamnar alltid påskpyntlådan längst bak på vinden, bakom jullådorna?! För vem orkar släpa ner jullådor för att plocka fram en påsklåda när man bara några dagar senare ska sätta tillbaka allting?
Tur att barnen kommer hem med påskpyssel så vi får lite färg i huset påskpynt i alla fall. Den här fina påskkärringen har dottern gjort på dagis.
Apopå färg, de här fina blommorna fick vi av mormor förra helgen. Ser nästan inte ut som tulpaner, så här helt utslagna och strax före de vissnade. Om den där kakan inte såg ätbar ut på sushirestaurangen häromdagen, så tycker jag att de här tulpanerna ser betydligt mer ätbara ut. Som marsipanblommor. Men nej, jag avstod. Jag tog ett tuggummi istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar