Efter förmiddagens besök på badhuset var vi så trötta att vi vila oss lite framför en eftermiddagsfilm, maken och jag. Och vilken film! Rekommenderar den varmt!
En tysk prisbelönt, gripande, rolig och rörande film.
Så här beskrivs den på wikipedia:
Filmens huvudperson är Alexander Kerner som växer upp i DDR. Han lever tillsammans med sin mamma och storasyster. Det är 1978, och pappan har flytt till väst. 1989 börjar DDR falla sönder och Alexander går i en protestdemonstration. Mamman är partitrogen och starkt engagerad i DDR-samhället. Hon hamnar plötsligt i koma och missar die Wende - den tyska återföreningen. När hela DDR försvinner in i det nya Tyskland med alla de omvälvningar de för med sig märker hon inget av detta från sin sjukhusbädd. Hon vaknar upp ur sin koma, men av rädsla för att chocka henne, bestämmer sig Alexander tillsammans med sin syster för att ge sken av att DDR lever vidare. Mamman får lämna sjukhuset men förblir sängliggande i hemmet. En rad förvecklingar sker när Alexander gör allt för att upprätthålla DDR i en 79 kvadratmeter stor lägenhet. Filmen tar upp murens fall och den nya situation som skapades ur en humoristisk, ironisk och varm synvinkel med familjen Kerner i centrum.
Fem smajlisar av fem möjliga. Mycket mycket bra.
SE DEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar