Vissa saker är jag väldigt traditionell med. Jag vet att det finns modern teknik, men vissa saker vill jag liksom inte släppa. Jag älskar att anteckna med block och penna. På jobb har jag en laptop som jag skulle kunna ha med på möten och anteckna direkt i datorn, om jag skulle behöva. Men jag föredrar att ha datorn nedstängd och anteckna med papper och penna. Och jag vägrar släppa min papperskalender! Visst har jag kalendern digitalt på jobb, men min privata kalender vägrar jag ha digitalt. Jag vill ha en papperskalender!
Och i juletid vill jag skicka julkort! Pappersjulkort! Jag vet att många slutat med det sen många år tillbaka och att många kanske till och med slutat att skicka digitala julkort. Men jag tycker ju själv att det är så mysigt att få pappersjulkort. Alltså skickar jag också. När barnen var små tog jag foton på dem och klippte och klistrade och pysslade ihop egna julkort. Numera finns det ju jättefina program med mallar så man göra korten digitalt. GÖRA korten DIGITALT. Inte SKICKA dem digitalt! Som sagt. Där går min gräns.
Men i år vete sjutton om det inte börjar bli dags att släppa det där med att låta postgången (snigelposten?) sköta julkortstransporten. För mina fina julkort som jag gjort digitalt och beställt i god tid verkar ha fastnat nånstans på vägen!
(bildkälla pinterest.com)
Nu är det inte många dagar kvar om jag ska hinna få iväg dem innan julafton... Men hur kan jag lita på att postgången funkar när jag väl skickar iväg dem... De kanske fastnar igen.
Suck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar