Loppan berättade en rolig historia för mig igår vid nattningen. Idag har hon berättat den några gånger till. Och vi lär nog höra den ytterligare några gånger. Och vi skrattar varje gång. Såklart. Både hon och vi. Ni skulle hört hennes inlevelse och dialekter när hon berättar den. Bara det är halva nöjet.
Håll i er, här kommer den:
"Det var dansken, Skånen och en Bellman." Japp, hon säger Skånen istället för skåningen, vet inte varför, men det låter kul när hon säger det. Så redan där börjar vi skratta. Förlåt, åter till historien. Jag börjar om igen.
"Det var dansken, Skånen och en Bellman". EN Bellman, inte Bellman, märkligt, jag vet. Nu ska jag inte kommentera mer, här kommer hela historien:
"Det var dansken, Skånen och en Bellman. De skulle se vem som var modigast att gå in i en lagård. Först gick dansken in. Efter en stund kommer dansken ut igen. Grisen fes, sa han. Sen gick Skånen in. Efter en stund kom han ut och sa: Grisen fes. Så gick Bellman in. Efter en stund kom Grisen ut och sa: Bellman fes".
Galet, eller hur?
1 kommentar:
Hahahahaha! Den där har min dotter också berättat för mig. Det var flera år sedan....och hon sa också EN Bellman då! :)
Kram!
Skicka en kommentar