måndag 6 juni 2016

Jag har visst närt en verbal konstkritiker vid min barm...



Loppan, vår stora lilla åttaåring. Som ibland pratar som om hon var minst trettio år äldre än vad hon är. Som häromdagen. När vi pratade om en utställning med målningar vi sett på biblioteket. Målningar, gjorda av en vuxen man, men som såg ut som barnteckningar. Alltså inte naivistisk konst, utan de såg verkligen ut som barnteckningar. Och inte som tavlor jag skulle betala 4000 kr st för. 







Och vad var det då vår stora lilla Loppa sa? Hon som drömmer om att själv bli konstnär en dag? 





"Men alltså, är det inte patetiskt att en vuxen målar barnteckningar?" 








Eh... Hennes ordförråd. Inte av denna världen. 
Jag tror inte hon alltid förstår vad hon säger, men hon är en mästare på använda ord och uttryck i passande sammanhang. Och ja, hon vet vad som är konst. Och vad som är konst-igt. 



(bildkällor: pinterest.com)




Inga kommentarer: