Medelhavet i all ära, men om man har tillgång till en alldeles egen pool på tomten, utan trängseln vi såg på stranden häromdagen så lockar faktiskt inte Medelhavet jättemycket. Men vem vet, vi har precis landat här och har många dagar kvar så det kanske blir ett riktigt dopp i Medelhavet också. Och inte bara ett tådopp som häromdagen.
Det badas. Som sagt.
Med cyklop och simfenor.
Och "muskler" på armarna. Det sistnämnda åtminstone för Loppan.
Och ni kan tro att det snorklas.
Tänk att Ericssons bästa kvalitetstelefon var en uppblåsbar sådan.
Alltså den här luftmadrassen, den har hängt med i många många år. Det är väl inte många som kommer ihåg den riktiga varianten, som kallades hajfenan och som faktiskt också var av väldigt bra kvalitet, som mobiltelefon.
Men som sagt. Just den här uppblåsbara varianten har följt med oss på många resor genom åren. Och peppar peppar, än håller den.
Och de här två vattendjuren.
Som tackålov ärvt sin pappas vurm för badande.
Jag har ju tidigare avslöjat att jag trivs bäst på stranden. Eller i detta fallet på poolkanten.
Badvakt, materialförvaltare, fotograf eller badkruka. Kalla mig vad ni vill.
Det är jag.
Ha ha, såg inte förrän nu att jag är med på ett hörn på den här bilden.
I rollen som fotograf.
Inte ens när mörkret faller håller de sig borta från vattnet, mina tre vattendjur.
Och vet ni?
Igår tog hon av sig armpuffarna och simmade från ena kanten till andra!
På instragram finns det förevigat. Dagen då Loppan lärde sig simma.
Det är stort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar